Jag läser just nu om årets upplaga Way Out West. Jag har biljetter och ska åka; men jag kände mig manad att läsa huruvida de har ändrat klubbpolicyn från förra året, då i alla fall jag fick spendera ohyggliga mängder tid i "specialköer" för festivalbesökare, köer som gick betydligt långsammare än de vanliga köerna. De har ändrat det. Bara festivalmänniskor kommer in. Dock så skriver de så här:
"Många av klubbarna kommer att bli fulla, och då kan man inte komma in även om man har festivalpass."
Jag ser framför mig hur tusentals fulla klubbare trängas i hopar framför stora säkerhetsvakter, med festivalpassen i högsta hugg, skrikande saker som "va fan jag ska in vafan jag har ju betalat!", men de blir alla avfärdade utav vakternas hårda nävar och ord som "Du! Om du är sådär full kommer du fan inte in på den här klubben!".
Jag ser det som att varje år måste man besöka en "Seriös musikfestival" (i år Way Out West) och en "schlarvfestival" (Schlarv att ett svartöstadsuttryck. Ett samlingsnamn för alla handlingar av promiskuös, ogenomtänkt, alkoholpåverkad eller bara helt enkelt korkad karaktär.), vilken i år blir Peace & Love; mest på grund av Håkan och Peter Doherty och andra knäppskallar, men även för att vi ska roadtrippa dit! Det blir värt. Jag lär väl hamna på Trästocks som alla andra, men det räknas inte som en festival. Det är bara en massa fulla luleåbor samlade på en camping. Jag skulle vilja påstå att Trästocks är den största ansamlingen schlarv som går att hitta.
Självklart är man sugen på Roskilde, men det är man varje år och det ligger fortfarande i Danmark. Det blir inte Roskilde i år heller. Men heller inte Hultsfred, tack och lov.
2 kommentarer:
trästocks är lika mycket festival som peace and love. bara det att den är billigare, närmare och mer folk man känner.
Hej Titta Det Brinner. Självklart ska jag på Trästocks.
Skicka en kommentar