Jag tror att sommaren är slut nu. På riktigt, för mig. Imorgon åker jag till Way Out West, och det kommer att vara så uppfyllande att några sommartankar knappast kommer att hinnas med, och när jag kommer hem kommer det att vara den sjuttonde augusti. Andra halvan av augusti har aldrig varit sommar. Det må vara bland de vackraste tiderna på året, men det är inte sommar. Allt somrigt man gör smakar bitterljuvt då, även om man kan klänga sig fast vid termen "sensommar", och hoppas.
Jag vet inte hur ensam jag kommer att vara i höst. På något sätt känns det som att massor utav människor försvinner ur mitt liv, men egentligen är de inte så många. Och jag har många runt mig som också är ensamma. Men man vet inte. Det är som sagt det jag gör minst av allt; vet.
Jag gjorde en fin och onödig playlist också. Det är låtar jag egentligen bara kan lyssna på ensam. Så gör det ni också.
http://open.spotify.com/user/tennils/playlist/1xtn70jCtTmIQpjn35qV0w
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar