Jag känner mig så fruktansvärt stolt över min nyreparerade väska att jag funderar på att köpa några "pins" att pimpa den med (inte stuckna genom det vackra, tjocka skinnet på väskkropp och "flärp", gud förbjude, utan genom det tunnare, mesigare skinnet där väska möter axelband. Väskans horizont, om man så vill.). Kan tänka mig nån långsökt, till exempel någon från The Blue House (om nu sidan finns kvar... fruktansvärt indie, var den. Och alla vet att allt som är indie aldrig kan bestå; titta bara på Sarah Records.). Check the links!
http://www.thebluehouse.org/details.php?id=665
http://www.thebluehouse.org/details.php?id=488
http://www.thebluehouse.org/details.php?id=1051
http://www.thebluehouse.org/details.php?id=914 (det där må vara en tisha, men den är ändå fantastisk.)
Man måste älska den hemsidan. Jag har ännu inte beställt något därifrån! Mest för att det ligger i Kanada... det är enda stället i världen där man får tag på Les Mouches' första och enda album! Nån dag, nån dag. Sedan vill jag ha en pin som det står "Twee" eller "Twee As Fuck" på. Vilket som, spelar egentligen ingen roll. Plus något band, förstås. Belle & Sebastian kanske.
Förresten, kommer ni ihåg Cymbals Eat Guitars som jag hypade tidigare i år? Here you go, en jättebra livetagning på en av deras låtar! Och syntkillen har en likadan synt som jag! Den lilla synten. Den stora är fruktansvärt dyr.
Nog för att hela världen har den synten. Typ Prodigy och alla andra.
Jag känner mig oväntat pepp! Jag vet inte varför; misstänker att jag har en tråkig vecka framför mig. Många är bortresta, och många är trötta. Jag saknar ett helt gäng med människor i min direkta närhet. Jag försöker fungera som någon form utav mittpunkt och umgås med som många människor jag kan, men man kan bara underhålla människor så länge. Men nästa vecka blir himla fin! Harry Potter-filmen har premiär! Pepp! Jag måste bara komma på något eller någon att klä ut mig till! Bara att fixa en mittbena och en gulddress så är jag set för Gilderoy Lockhart! Annars skulle det vara schysst at vara en dementor. Ganska häftigt. Jag måste tänka över detta.
...och trots den befängda öppningsraden "I'll find a map and draw a straight line, from A to where you'd "B"" (B/be, fattar ni? Inte jag.) måste jag ändå rekommendera Set The Fire To The Third Bar av Snow Patrol och Martha Wainwright. Ja, jag gillar fortfarande Snow Patrol. Utom när de försöker rocka. De ska hålla sig till ballader. Gärna med marschtrummor och piano och sånt där annat som får skogskatten inom mig att purra av välbehag. (courtesy of Ernst Kirschsteiger, tror jag. Kan ju inte komma på ALLA citat själv.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar