tema: fruktan

This is our "Music from A Bachelors Den";
the sound of loneliness turned up to ten.
A horror soundtrack from a stagnant water-bed
And it sounds just like this.
This is the sound of someone losing the plot;
making out that they're okay, when they're not.
You're gonna like it,
but not a lot
and the chorus goes like this:

Oh baby,
here comes the fear again.
The end is near again.
A monkey's built a house on your back.
You can't get anyone to come in the sack
and here comes another panic attack
Oh here we go again.

So now you know the words to our song,
pretty soon you'll all be singing along.
When you're sad, when you're lonely
and it all turns out wrong.
When you've got the fear.
And then you're no longer searching
for beauty or love;
just some kind of life
with the edges taken off.
When you can't even define what it is that you're frightened of
this song will be here.

Oh baby,
here comes the fear gain.
The end is near again.
If you ever get that chimp off your back.
If you ever find the thing that you lack
but you know you're only having a laugh
and here we go again.
Until the end.


Ikväll fick jag ett erbjudande. Ett erbjudande att försvinna (det tog tre försök att skriva "försvinna"; jag borde sluta skriva på fyllan...). Är du på, Henrik? Det finns ingen annan i världen jag vill försvinna med. Till London. Vi blir fler också. Samuel var också på. Lisa fällde förslaget. Sen får vi se. Till London eller dö. Det är våra alternativ.

Jag var på onsdagsklubben ikväll. Det var mycket folk. Det var "bra stämning". Synd att det inte betyder något. Synd att det här inte finns något att hämta. Inte längre. Det var kul att gå på klubb och hångla med människor man kanske känner när man var sjutton. Eller sexton. Inte längre. Hjärtat har stannat, men det visste jag redan.

Varje gång jag har varit på klubb ställer jag mig själv frågan "vad hade kunnat hända för att kvällen hade varit räddad?", men svarsalternativen börjar tunnas ut.

Jag är rädd. Rädd för att det här är "det". För att det här är allt som finns. This is all there is. "Du kommer att ha samma känsla inom dig, vart du än flyttar. Du tar bara med det till en annan plats". Men det är naturligt att fly från det man fruktar, så låt oss då fly.