Här sitter jag och balkongdörren står på glänt och persiennerna är nerdragna och solen lyser på och det är dags för vår.
... och så saknar jag snön. Jag älskar vintern. Den bitska kylan och det knarrande ljudet när man pulsar fram. Varje promenad blir, tack vare snön, ett äventyr i ett helt annat landskap. När snön faller och lägger sig brukar jag bli påmind om hur jag i min barndom tyckte om att leka i snön. Sedan nu så kommer våren och alla får vårkänslor och sällskap av varandra och jag får vara kvar ensam och titta på.
söndag 4 april 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar