Hej. Vill mest skriva något för att sluta bli påmind om min egen ineptitud (det är inte ett ord, va? Finns på engelska...) och dumhet av Henriks inlägg om den amerikanska flickan som jag just nu inte minns namnet på. Inte för att jag inte fick flickan eller något i den stilen, utan snarare för att jag var ganska puckad och hade fått i mig ett antal glas mousserande vin för mycket. Novell, allt verkar har löst sig runt om mig etc, så nu har jag bara ett hål kvar att fylla (steget längre än "no pun intended" på den omskrivningen. Om någon ens tänker tanken...).
Jag har planer. Jag funderar på att skriva en novell, men det ligger en förbannelse över att på en blogg ens nämna något man ska skriva, för då blir det aldrig av. Jag känner mig ganska inspirerad i övrigt också. Mina hemliga drömmar om att någon gång spela in en film växer också. Jag vet ingenting om sådant dock, så jag behöver nog lite hjälp. I övrigt känner jag väl mig relativt redo att ge mig in i andra konstformer igen också; började komponera en smäktande indierockballad, men kom väl ungefär så långt som jag brukar komma.
I övrigt flödar kreativiteten här i 8 Maddocks House. James går igenom någon form av "avgiftning", kom hem med två påsar fyllda med roliga små lådor. Någon akupunktör/hippie har talat om för honom exakt hur dåligt han borde må, så han köpte lite intressanta "läkemedel". Igår kokade han en påse med frön i en halvtimma; antar att det skulle bli någon form av nyttig buljong eller något.
Jag och Henrik jobbar på vår karriär som gatumusikanter (det näst närmaste jag har kommit ett jobb här) genom att sitta i en soffa och sjunga Never Tear Us Apart av INXS till gitarr och stylophone.
Jo, om ni undrar var jag inte har skrivit på ett tag, så finns det ett par anledningar:
1. Internet är bäng i bollen.
2. Mariannes dator blev sabbad på en efterfest häromkvällen, så datorerna skiftar ägare numera.
3. Jag är helt och hållet befriad från tankar som jag faktiskt kan dela med mig utan att ni förstår exakt vilken hemsk människa jag är.
...och sist men inte minst:
4. Oskar och Emma har varit här. I en vecka, på grund av vulkanen på island, Jonsísigurrósbjörktungurknivur (åh, vad originellt att driva med islänska! Mer av det!(tro mig, jag gör det bara av uppskattning, älskar språk med egenheter)) eller vad den nu heter. Det var fantastiskt att de blev kvar. Min ekonomi talar ett annat språk, men det får det vara värt. Fick lov att betala en pubnota på 107 pund, bland annat, fick tillbaka pengar, men de är ju aldrig lika värdefulla som de är på kontot...
Oskar och Emma alltså. De var här. Vi gjorde allt. Typ. Det var fantastiskt. Väntar mig en juste essä om resan på denna blogg från Oskar inom kort.
Jag har köpt en massa indiefilm från sent nittiotal. Måste skaffa jobb. Nu äre färdighaft. Att vänta från mig inom kort: en lång krönika om Los Campesinos! och dess inflytande på mitt känsloliv (vänta er mängder med suggestiva textcitat och allmänt, emotionellt famlande), åtminstone tre korta inlägg skrivna i kursiv stilstil (det betyder att det är djupt), en recension på Todd Solonz (sp?) film Happiness (som förmodligen kommer att sluta i tårar. Filmen alltså. Inte inlägget.), febrigt mummel om Herzog/Kinski-filmer (har en box med dessa numera). et cetera. Kanske ett youtubeklipp. Kanske något om Broken Social Scene, för att de är så bra. keep it futile.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar