Idag är det första advent. Jag hade skrivit min julessä i afton om det inte vore för att denna helg har lämnat mig helt utmattad, och hur mycket julstämning som än infinner sig (det är ändå en del; jag satte grovkornig senap på min frukostmacka, idag, klockan halv fyra) så känner jag inte att jag riktigt kan prestera nu.
Fantastisk helg dock, med vissa förbehåll, som vanligt. Annars hade jag väl inte ens nämnt den utan hittad på egna problem åt mig själv en söndagkväll som denna. Hursomhelst var fredagen en av de bästa kvällarna på länge! Viu hade utflyttningsfest och förfest hos Nilz Sjoeoe, som flyttar ut ur sin jättefina lägenhet imorgon. Det är sorgligt; slutet på en era utav glatt folkölsdrickande och vinylsnurrande på normalt sett otroligt händelselösa fredagar, fantastiska förfester och fina middagar. Vi har dock hittat ett substitut, ifrom av electroprojektet under arbetsnamnet Black Town Mesa (eller BTM, om man vill), som tar form under långa timmar med trummaskinen i smulles garage. Våran första riktiga låt är nästan färdig, och med lite tur kan vi göra tre till, och delta i en konsert som planeras till slutet av december.
Vi gick i alla fall ut sedan. Jag gick innan, tillsammans med folk som jag inte riktigt minns vilka det var, för att hinna se Hamngatans spelning och möta upp med Bonk, som för övrigt nästan har körkort nu. Vi kom dit, lyssnade på en fantastisk spelning, dansade och alla var superglada. Det hela blev bara bättre och bättre, och alla blev bara gladare och gladare, och jag dansade nästan hela kvällen. Blev uppbjuden på bugg typ tre gånger (för första gången i mitt liv, typ. Inte för att jag kan dansa bugg, men... jag kan stå still och gunga som en indiepojke. Och låtsas bli nedslagen av virveltrumman...) och alla hade jättetrevligt och Mattias Alkberg & Nerverna gjorde en superspelning för en väldigt entusiastisk publik. Synd bara att inte Oskar och Emma och Simon och Tina var där. Då hade det varit bäst.
Lördagen sedan. Vernissage med Jan-Anders Eriksson, på jobbet. Jättebra utställning. En av de bästa vi har haft, utan tvekan. Väldigt melankolisk. Sedan fika med pojkarna, vernissagemiddag och sedan mysig förfest hos Katt. Sedan begav vi oss till vår Cleodebut, för att Emma var modell för Makeup Store's kringresande visning. Det var fint, och de bjöd på ett glas skumpa (fast jag tog två...) och snittar. Och en goodiebag. Fast den var ganska innehållslös. En modetidning, en ögonskugga, en rabattkupong på KAOS i Stockholm (ingen aning om vad det är, faktiskt), ett (!) tuggummi (Jag tuggar inte ens tuggummi. Har kommit att hata doften.) och inget mer. Tror jag. Det var ändå helt okej trevligt på Cleo. Man ska väl inte dömma musiken; arrangörerna har till och med "varnat" mig om att det är "bredare" (sämre) musik på Nightlife-kvällarna (23+, alla vet att om man är över tjugotre fattar man inte indie...), men jag kan inte komma ifrån att jag blev lite less på deras "fem electrohiphop- och tre reggaetonhittar"-playlist. Sällskapet var trevligt, dock.
Idag var som sagt en väldigt långsam dag. Kring halv fem gick jag till Samuel, och vi drog igång låtskrivandet till "BTM". Det känns väldigt lovande. Vi gjorde en indietronicadoftande låt med stora mängder skimrande syntar och lite gitarr och fin sång signerad smulle (med Nisse på stämmor) och lite ringande ridecymbal.
Nåväl, det var min helg. Tillsammans med Gunnar (som jag saknar jättemycket :( ) har jag återupptäckt The White Stripes. Lyssnar på You've Got Her In Your Pocket, som är fantastiskt fin och sorglig. Vet inte om jag kan lägga mig tidigt idag. Sov så länge. Men jag ska försöka. Annars kanske jag hittar något fyndigt att skriva. Puss.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar