This is shite! Nu har jag misslyckats, trots allt. När jag väl kom till skott ikväll så var både CdG-tishan och Westertröjan borta! Himla dumskalle man är, jag borde ha beställt när jag hade chansen. Ska aldrig mer tveka. Nu köpte jag hursomhelst en vit Westerkofta som kommer att vara jättefin till min nya, vita skjorta. Jag tror på vitt. Sedan tröstköpte jag en annan, billigare CdG-tisha. En från Play-kollektionen; den med det stora svarta hjärtat på bröstkorgen. Också jättefin, men inte lika epic som den första, som var från Comme De Garcons Shirt.
Funderar på att sprätta lite mer pengar på ett par skor och lite skivor. Men måste spana lite först. Skorna behöver jag dock verkligen inte. Jag behövde i och för sig inte skorna jag köpte senast heller. Eller de jag köpte gången därförinnan. Så jag bryr mig inte riktigt. Jag samlar. Det är en bra ursäkt. För jag har ingen annan.
Jag är lite orolig. Blev det nu. Jag vet inte vad jag ska göra av mig själv. Jag tänker för mycket. I really do. Och inte gör det mig klokare. Jag tror att jag slår på Belle & Sebastian. Då slipper man tänka. De är bara att drunkna i små historier om små människor, skimrande orglar och trumpetsolon. Jag är orolig över anledningarna varför. Jag ser väldigt få sammanhang här. Ingenting jag gör kan riktigt kväva denna väl dolda obehagskänsla som gömmer sig någonstans i magområdet. Jag kommer i alla fall inte på något. Jag kan inte ens definiera vad det är jag är rädd för. Det är kanske är såhär det känns att leva. Jag tänker för mycket.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar