Åh, söndag, min gamle vän. Jag har saknat dig lite. Söndagarna har blivit bättre, faktiskt. Det handlar bara om hur man angriper dem... man måste acceptera att man hår tråkigt, och förstå att den enda musiken som fungerar är den som alltid har fungerat.
Jag har haft en fin helg. När människor tog studenten satt vi på golfängen och drack vin och öl och lyssnade på musik i ipodhögtalare. Typiskt sommarbeteende. Igår startade en ny klubb upp; Trubbel. Det var också trevligt, och musiken var ovanligt bra, även om uppslutningen kanske inte var den bästa. Nåväl, det var dagen efter studenten, människor var trötta. Det är fint att ha en bra sommarklubb, i alla fall. Men nu känner jag inte så mycket för att gå på klubb som att typ hänga hemma hos människor och lugna ner sig lite. Det är söndag; det kanske dyker upp något. Annars kan jag ju faktiskt kunna tänka mig att typ städa lite. Det skulle behövas. Typ ta loss honungsflaskan som fastnat på mitt skrivbord. Efter maten ska jag dricka te; längtar lite. Om jag inte var så förbaskat trött skulle jag kanske gå på en promenad. Vi får se om det slutar regna. Synd att Leo inte är hemma; han gillar att promenera. Men han ligger väl ute i någon skog och fryser tillsammans med andra soldater.
Gruppen The Clientele ska släppa nytt i oktober. Passande tid att släppa vad de beskriver som "It's more full of ghosts and doubts and signs and wonders than any other Clientele record. It's very spooky and tremendously sad at times. It's about watching yourself disappear.". Låter som att oktober blir tungt även i år. Jag vet dock inte vad jag gör i oktober. Jag kanske har glömt The Clientele då. Kanske är långt borta, i en lägenhet i en stor stad. Eller så sitter jag här och dricker te och lyssnar på The Clientele. Som typ den här låten. Och den här videon. Titta på den. Otroligt vackert. Jag ska äta nu, men jag kanske skriver något senare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar