temakolon

2012-01-10T21:17:00.001+01:00

bajs bajs bajs

tema: frågestund

2011-02-25T08:15:00.002+01:00

HEJ BLOGGEN!!!!!!!!!!

Frågestunder är tydligen poppis, så jag tänkte att jag testar att ha en sådan. Vad undrar ni för saker? Ställ frågor i kommentarer till det här inlägget så får NILS!!! senare svara på dem, när han upptäcker att han har fått frågor. Det bör finnas saker som ni undrar om honom. Typ saker om hans frisyr och kläder och pojkrum och kompis Oskar och Facebook och skivsamling och tvättkunskaper och mat &c., och därför får ni fråga nu. Något hände med texten, vet inte. Temakolon leker runt återigen, det kanske är ett vårtecken? Men ställ frågor nu!!! Fråga Nils saker!!!

tema: OFWGKTA

2011-02-14T00:15:00.002+01:00

Det är väl rätt vanligt att man talar om nya band och akter som "ett hopp för framtiden" och att vi står inför en ny tid och vissa band och akter definierar just den tiden och blabla blaaaa, och ibland stämmer det, typ nu.
Odd Future Wolf Gang Kill Them All är ett hiphopkollektiv som är så jäkla bra.

De är mellan 16 och 20 år, och har redan en så pass utvecklad och fantastisk estetik att jag nästan kan lova att de kommer slå med samma kraft som t.ex. Wu Tang när de kom med sina jäkla samurajsvärd och "jag är svart och arg"-mentalitet. Odd Future spelar på den hippa indieockultismen med upp- och nedvända kors, samtidigt som de åker skateboard och har tighta skjorts men guldkedjor och kepsar, ihop med knäsockar från AmAp och jag vet inte, en unik blandning, nästan lika perfekt som musiken som är även den en kompott av typ enhörningar och våldtäkt. Extremt rått. De spyr mycket och blöder. Och åker skateboard.

De har dessutom en hemsida där man kan ladda ner allt de gjort gratis. Så skriver De Allting Med Stor Begynnelsebokstav och skriver Swag hela tiden.

tema: saker man säger och hur de kanske är sanna

2011-02-11T13:44:00.003+01:00

De som känner mig vet att jag gärna säger att låtar är världens bästa låt. Det finns rätt många såna låtar, som är världens bästa låt. Ibland vill jag hävda att Runaway av Kanye West är världens bästa låt, eller A Visit From Drum av Liars. Ibland gör jag något tossigt, som att säga att You Really Got A Hold On Me med Smokey Robinson and the Miracles är världens bästa låt (ett påstående som fick Nils att inte riktigt förstå varför han just inlett en vänskap med mig), eller något ännu tossigare som att hävda att Aaliyahs (förmodat) halvbortglömda "klassiker" Try Again har 2000talets bästa beat (vilket fick Nils att ångra att han just inlett en vänskap med mig). Men vadå, sånt tycker man ju ibland. Och det är väl ok. Men då och då slår det mig att musik är som matte, och att det faktiskt finns ett korrekt svar. Tack, säger Kevin och jag önskar att jag kunde pussa honom på munnen för att gratulera honom för att vara bäst. Trots att han nu för tiden stöter på unga flickor i någon bar vid Hornstull efter att ha spelat Come on Eileen i reggae-komp med Moneybrother.

(ursäkta myllret av fula studiemusiker. och att det inte ens är halva låten.)

tema: "lite skev, lite färgskador"

2011-01-26T23:03:00.005+01:00

jag sätter upp en post.it-lapp på en noga ihopplastad knippe ramar av profil 2030 och färgkodning 2. 2030-2. 2 betyder vit.

jag måste medge att det finns vissa saker som jag inte förstår just nu. stora som små. det gör egentligen inget. jag bryr mig inte så mycket. men ibland så gnager de på mitt sinne. speciellt när jag är ensam. borde kanske skriva om dem egentligen. alla saker jag inte förstår. ska försöka göra det. vet inte om någon lyssnar längre, dock.

jag känner mig lite daterad. som om världen plötsligt tog en högersväng, medan jag tog till vänster. jag är påväg att bli en indiegubbe. jag vågar inte klaga för jag är rädd att förolämpa mina vänner och bekanta. men jag förstår inte. jag förstår inte Robyn, Lady Gaga (fast det var i och för sig ett tag sedan jag hörde något från henne. eller att någon säger att hon gör "den enda lyckade popkonstmusiken"...), Kanye West eller Idol-deltagare. jag förstår inte varför högerblocket styr sverige; jag förstår inte ens varför det finns ett högerblock. eller ett vänsterblock. jag förstår inte varför sverigedemokraterna sitter i riksdagen. men det gör väl ingen så det spelar ingen roll.

Kanye West och Rihanna krigar med The Decemberists och Mumford & Sons på billboards topp tio. jag spikar ihop ramar och byter p3 mot min egen ipod. Om jag hade en stor nog post.it-lapp hade jag fäst den på världen.

tema: självmordsserien - ett audio(visuellt) projekt

2010-12-29T03:42:00.004+01:00

Jag har erbjudit Nils ett nytt projekt som involverar hans paintings. Ett audiovisuellt projekt. Jag fick iden (min accent-tangent är trasig! lesson learned: sluta dricka framför datorn, du spiller ju bara) när jag satt på toaletten hemma hos mina föräldrar och tänkte på Nils. Skoja. Jag tänkte på vad jag kan göra för att få inspiration och inspirera samtidigt och då slog det med: tänk om jag och Nils slår ihop oss och han gör paintings och jag gör tråkig, men ändå trippig, och enformig, men ändå svängig, och lågkvalitativ musik. Nils sa att han kunde skapa lite paintings, men vet inte om han har tid eller är sugen, men jag är på G i alla fall.

Iallafall. Jag fick iden av Nils painting-serie som han kallade för "självmordsserien" och jag tänkte att vi kunde kalla det här projektet för "självmordsserien" också (fast jag lyckas ändå alltid skriva självmordserien, mutter). Som tidigare sagt vet jag inte om han är på eller så, vågar inte skriva till honom på msn, men jag är on fire.
Nils: om du läser det här, är du på? Vill du? Du får säga en siffra mellan 1 och 3 och så skickar jag en av dem tre första grunderna som jag har börjat på. Tror 1 är bäst. Om du inte vill ha alla tre, vill säga. Men är 100 procent säker på att om jag avslutar självmordsserien ljud-mässigt så kommer ettan vara öppningslåten.

Nåväl, Nils gör som han vill! Känner att självmord är mitt kall här i li- skoja, det kanske inte ens var kul, jag vet inte. Jag har ingen gräns. Fast temakolon kanske inte är känd för att vara pk och grejer. Om temakolon är känd, jag vet inte. Men jag tänker satsa maffigt, som sagt har jag tre (3) bollar i luften. Lite experiment och sådär, som åtminstone jag tycker ger bra resultat. Ni kanske får en preview en vacker dag, kanske. Om typ jag och Nils skaffar en Youtube-kanal.

Nåväl, vi hörs, negerhor- skoja.

p.s. jag tänker väldigt sällan på nils när jag bajsar d.s.

tema: ett roligt youtubeklipp

2010-12-21T01:16:00.002+01:00

(JAG tycker att det är hysteriskt roligt...)

tema: betraktelse

2010-12-17T14:58:00.002+01:00

Jag uppmärksammade just att det var väldigt många afrikanska barn i tv3s reklam för den kommande julkonserten där Måns Zemlelöf sjunger och ler med en barnkör.

Spännande.
Jag lovar att de är adopterade.
Ungefär som de där muslimerna man ser hela tiden.

tema: posten kom

2010-12-06T13:06:00.001+01:00

Idag lyckades jag för första gången i hela mitt liv med att öppna ett kuvert utan att slita det i minst två bitar. Det vill säga, jag lyckades med att öppna upp fliken som man slickar på helt och hållet. Det är från Folktandvården, och tydligen ska jag laga en tand den fjärde januari.

tema: lilla röda havet

2010-11-28T20:32:00.002+01:00

tema: finsöndag

2010-11-28T19:54:00.002+01:00

Hej, jag mår väldigt bra och så, men ibland slår ångesten till och jag inser att allt jag drömmer om att göra kan tusen människor göra tusen gånger bättre. skillnaden är väl att jag inte får dessa känslor på söndagar längre.

Ease you're feet off in the sea
My darling it's the place to be
Take your shoes off curl your toes
I will frame this moment in time
Troubles come and troubles go
The trouble that we used to know
Will stay with us 'til we get old
Will stay with us 'til somebody decides to go
Decides to go

Soberly, without regret, I make another sandwich
And I fill my face, I know that things have got to you
But what can I do?
Suddenly, without a warning
On a pale blue morning
You decide your time is wearing thin
A conscious choice to let yourself go dangling
Hovering
It's an emergency
There's no more "wait and see"

Maybe if I shut my eyes
The trouble will be split between us
People come and people go
You're scouring everybody's face
For some small flicker of the truth
To what it is that you are going through, my boy
I left you dry
The signs were clear that you were not going anywhere
Anywhere
Save for a falling down
Save for a falling down
Anywhere
Anywhere
Save for a falling down
Everything's going wrong

Later on, as I walked home
The plough was showing, and orion
I could see the house where you lived
I could see the house where you gave
All your time and sanity to people
Then you waited for the people to acknowledge you
They spoke in turn
But their eyes would pass over you
Over you
Who's seeing you at all?
Who's seeing you at all?

jag längtar till tiden då man kan vila fötterna i havet. inte för att det är något jag brukar göra. men ändå.

tema: världens bästa inlägg

2010-11-16T00:35:00.002+01:00

I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud. Detta var i begynnelsen hos Gud. Genom det har allt blivit till, och utan det har intet blivit till, som är till. I det var liv, och livet var människornas ljus. Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har icke fått makt därmed.
- jag vill inte påstå att jag är deprimerad men jag är nedstämd, och jag vet inte hur jag vore till att fungera ensam - om jag ens kan fungera ensam (men jag borde kunna fungera ensam, alla kan fungera ensamma). Alla kan fungera ensamma, men det är någonting beklämmande över det.
Should I masturbate one last time
or would that make me drown faster?
Jag vet faktiskt inte.
Saker rymmer mer än vad man tror. Det rymmer inte bara känslor, begär, lust. Ord rymmer betydelser, ord rymmer innebörder; ord rymmer andra ord - ord man tänker på eller ord man aldrig tänkt på: kanske ord man vill tänka men inte mäktar med. Låtar är ord med musik, ibland. Jag gör mackor nu, imorgon har jag lektion, jag läser teologi, jag bor i Göteborg nu, jag kan inte längre förstå saker som jag en gång gjorde, eller jag kan inte längre längta till saker som jag en gång gjorde, eller jag kan inte längre definiera vad jag gör mer än vad jag vill bli. Det har varken med kris att göra, eller depression att göra, eller identitet att göra ("jag är den jag är"), men dina förfäder kände mig vid ett annat namn.
You wanna see my panties
is the last thing you ask me.
I want my ring finger in every teenager I see
is the last thing you hear me say.
That's okay, but don't make fun of my night out.
Det lönar sig inte att säga att jag dricker mycket eller att jag borde skriva oftare eller att jag har idéer som jag inte kan fullborda ännu. Det räcker inte att förklara känslor, det räcker inte att försöka förstå sig på--- otillräckligt är allt utom Ordet. Jag vet inte, det är väl... Jag kan inte förklara, eller ens förstå varför någon vill höra. JHV, säger vissa. Jag vet inte vad jag vill kalla det. Jag kan inte säga att jag tvivlar på mig själv, jag vill inte säga att jag tvivlar på elohim eller jag kan inte säga varför jag inte skulle klara mig själv, man är väl beroende av människor, oavsett kris eller identitet eller depression eller musik eller ord (möjligtvis Ordet).
- man har estetiska ideal, man har moraliska ideal, man har ideal... Men det kvittar för oavsett vad ens estetiska och moraliska ideal eller allmänna ideal (ideal i allmänhet) egentligen ÄR så har man alltid ANDRA, och det vet jag att Du förstår. Stig Larsson är rätt pretentiös och jobbig men han sade en sak om att man blir inspirerad av cigaretter och att det underlättar när man vill skriva och lika lite som jag vill hålla med honom lever jag i samma inbillning, samma föreställning, samma kris eller identitet eller depression och jag producerar samma block av text för allting är - och förblir - Ord, och i begynnelsen var Ordet, och det köper jag, och ingenting kommer omvälva igen, ingenting betyder någonting och man har sina ideal (jag har mina ideal) och musik ger mig mycket men det projicerar eller ger emfas till vad som redan existerar, oavsett om man vill blunda för det eller ge det emfas eller om man vill någonting annat eller om man vill någonting - eller få ut någonting - man än inte vet vad det är. Jag vet vad jag vill.

tema: att vara sorgsen(/bortglömd)

2010-11-15T04:28:00.002+01:00

"Hej bloggen",
här sitter jag, som vanligt, sorgsen, som mestadels av min tid, och lyssnar på ledsam musik. Klockan är halv fem och jag sitter bara här. Förut läste jag på vänners bloggar, och jag kan inte förstå varför jag gör det. Allt oftare och mer tätt inpå varandra kommer tecken som tyder på att jag -->ÄR<-- bortglömd och "HAR!!" slösat bort tid på att lära känna människor. Mest våldsamt tog det en gång, Adrian hade sagt att jag skulle ta mig till Mjölby och haka på att festa, då jag läste om hans fest någon dag senare. Efteråt kom det en smäll som påminde mig om alltid "hemma hos Adrian" men aldrig "hemma hos Johannes" och jag känner mig så oexisterade. Jag vet inte vad jag inte har gjort, och jag vet inte om jag önskar att jag hade gjort det. Det är skit, ändå. Skitliv och så vidare. Det skulle vara kul om Nils och Oskar och Henrik skrev här lite oftare för de skriver roligt ändå, och då skulle jag ha någonting att bli road av.

Tack och adjö

tema: lastnightsparty.com

2010-11-08T11:00:00.002+01:00

Ibland, ganska sällan, (så fort "tema" och "fest" nämns tillsammans,) går jag in på lastnightsparty.com och kollar på bilder. Det är kanske den bästa sidan som Oskar har tipsat mig om. Det gjorde jag idag. Här kommer ett urval av mina favoritbilder:

1 2 3 4 5 6 7

tema: Zucchiniinsamling och painting

2010-10-31T11:36:00.002+01:00

Zucchini Drive - 90min Maxel (feat. Bleubird, KaeoFLUX och K-the-I???)

Jag har gjort en egen "painting". Ni vet, sånt som Nils håller på med. Jag skulle lägga upp den, men orkade inte. Sen såg jag Nils inlägg och tänkte "jo, men jag härmar honom" och det är den här (jag känner mig riktigt underground nu!):

tema: saker jag gjort och inte skrivit om

2010-10-30T16:57:00.005+02:00

saker som har hänt mig som jag inte har skrivit om för att jag aldrig skriver för att jag aldrig är mysdeppig nu (det är mer berg och dalar nu, ångestattacker eller euforisk lycka):

- Jag har varit och hälsat på i London, lyckades shoppa och bli londonfull ("mashed" på engelska)

- Jag har börjat bygga en gitarr med gunnar men det går åt helvete.

- Jag har bestämt mig för att stanna i luleå tills våren 2012 för att läsa som hantverkslärling på lindbergs konst och ram. att tvingas ta detta beslut (välja mellan "frihet" och "framtid") fick mig att känna såhär:

- det var något mer också men jag minns inte. ska festa. puss.

tema: god morgon

2010-10-30T07:34:00.003+02:00

Jag känner att jag behöver skriva av mig, men jag pallar inte. Ibland öppnar jag upp ett text-dokument och skriver en rad, sen röker jag, sen när jag kommer tillbaka stänger jag ofta ner det utan att spara.

I alla fall: nu lyssnar jag på Nils fantastiska lista (som jag allt för sällan lyssnar på) En playlist för en kväll (<-- om jag har gjort rätt kan ni klicka där för att lyssna på Spotify) och jag har trösthandlat för första gången på länge: Bashie - From the Smoke och El-P and Aesop Rock - Dead Ligh /Trainbuffer, från Coulisse.se, det var ett halvdant utbud enligt min mening. Min katt sover bredvid mig, fast jag väckt henne nu. Hon sträckte på sig (i liggande ställning) och föll ner från soffan, nu ligger hon med halva kroppen på mitt ben och baken på soffan. Hon jamade (läs: "mjau"), sen hoppade hon ner i en kartong som jag plockade fram under nattens gång; jag loggade in på Discogs och la till skivor i min "Collection", utan att lägga tillbaka någonting.

Egentligen skulle jag vara stenpackad i Halmstad nu, men det blev inget mä'et för att jag blev sjuk och tvungen att kolla upp det på Vårdcentralen. (Nu är jag på A sky for shoeing horses, kanske lyssnar på Alopecia lite senare, eller gör en egen playlist.)

Jag tittade på The Spirit runt halv-fem-tiden, tror jag. Slagsmålsscenen i början var värd att se, men sedan föll filmen. Trodde den skulle vara bra, men egentligen var den bara en Sin City-kopia, fast med bara en berättelse. Slutet var antiklimax också, hm. Men man kan se på den, så klart. Den är bättre än 300. På tal om 300: en gång laddade jag ner 300 Spartans på "skoj", för att jag ville se den. Jag och Joakim såg på den, och han tycker att den är bättre än 300 för att den var mer historiskt rätt. Vet inte varför, men han verkligen AVSKYR saker baserade på historiska händelser som inte är korrekta. Vad tycker ni? Jag bryr mig inte så mycket, vill jag veta mer (liksom) så tar jag reda på vad som är mer. I alla fall när det inte är dokumentärer. (300 och den där Spartacus-serien är ju trots allt inte dokumentärer!)

Nåväl. Jag ska ta en cigarett nu, idag kanske min granne (med flickvän) kommer upp på en fika. Får se. Ska vänta på mina skivor och tröstäta piroger, glass och klyftpotatis (inte samtidigt, men det låter gott med glass och pirog).

tema: tjugohundratalets egentliga bästa låttext

2010-10-22T05:56:00.003+02:00

Jag kontrar:

Hot dog! (Hot dog)
Hot dog!

Hot dog, hot dog, hot diggety dog
Now we got ears, it's time for cheers 
Hot dog, hot dog, the problem's solved 
Hot dog, hot dog, hot diggety dog

Grab my boots and a sandwich
Let's start a parade
Get the coconut drum kit
For Daisy to play

Hot dog, hot dog, hot diggety dog
We're taking off, we're dancing now
Hot dog, leapfrog, and holy cow
Hot dog, hot dog, hot diggety dog 

Hot dog, hot dog, hot diggety dog
It's a brand new day
Whatcha waiting for? 
Get up, stretch out, stomp on the floor 

Hot dog, hot dog, hot diggety dog
Hot dog, hot dog, hot diggety dog
We're splitting the scene 
We're full of beans  

So long for now from Mickey Mouse (That's me!)
And the Mickey Mouse Clubhouse

tema: tjugohundratalets bästa låttext

2010-10-21T16:33:00.001+02:00

There'll be time to get by to get dry after the swimming pool
There'll be time to just cry i wonder why it didnt work out
Therell be time to fish fry for letters by yours truly
Yours truly

Someone in my dictionary's up to no good
I never find the very special words I should
So I have another party with a water glass
and I sit on all your actions its a birthing game
and I'll bet he needs a shower cause hes just like me
and the soldiers in the painting know your secret face
Well your parrot told me just how I can make you smile
Gonna let you do your thinking if you need awhile
but what I gave you made him get mad
A little bit funny how a thing like that
Could travel from one mouth in through another
and the next thing you know you gotta hear it from your brother and
The words they sting like a stump of old wasps
Remember when I said go throw the rock in there
and we ran through the woods to our good house
You forgot about the things that he could say like
I dont think that I like you anymore
Well I found new feelings at the feeling store
and I cant find you at our kissing place
and im scared of those new pair of eyes you have

So I duck out and go down to find the swimming pool
Hop a fence, leave the street and wet my feet I'll find a swimming pool
Cause when I'm snuffed out I doubt I'll find a swimming pool
Hop a fence, leave the street and wet my feet I'll find a swimming pool

But I don't wish that I was dead
A very old friend of mine once said
that either way you look at it you have your fits
I have my fits but feeling is good
confusions not a kiddney stone in my brain
but if were miscommunicating do we feel the same?
Then either way you look at it you have your fits
I have my fits but feeling is good

tema: sjukt (och ser humorn)

2010-10-18T17:42:00.002+02:00

Tänkte bara säga att jag tycker att det är sjukt (och ser humorn) när fyra personer (och Emma?) har en blogg tillsammans och ingen skriver.

tema: skype

2010-10-16T05:09:00.002+02:00

HEJ!

Skype är kul, ett bra sätt att hålla kontakt med sina kompisar. Just nu sitter jag och pratar med Viccan och Jesper, skitkul. Viccan sjunger sånger som Jesper (som inte slutar supa vodka) ska gissa vilka dom är; jag känner mig som en radiolyssnare som inte kan sluta skratta. Det är dålig humor som jag har, visst, men Skype är ändå ett kul sätt att hålla kontakten med varandra.

I morgon är det öppet hus på gymnasieskolan som jag gick i, och jag ska dit. Hälsa på lite folk och så; näst intill alla träffar jag första gången sedan jag tog studenten. Det blir kul!

tema: 2790

2010-10-05T21:01:00.000+02:00

Hej,
Tänkte bara nämna att pitchfork.com nämner J.Dilla 2790 ggr.

Ses,
O

tema: jävla ägg

2010-10-05T17:16:00.002+02:00

tema: svarta hål och indieband

2010-10-05T01:01:00.002+02:00

jag såg en dokumentär tidigare i afton. den handlade om svarta hål. och universum. jag fick veta att om man försöker använda kvantfysik (som jag inte förstår, handlar om att kunna förstå saker under omständigheterna att allt är möjligt grundat i vad som är mest sannolikt. appliceras på saker som är mindre än atomer, för att kunna förstå lite vad fan som händer.) på relativitetsteorin (som jag inte heller riktigt förstår, har inte trott på väldigt länge att min framtid ligger inom den akademiska sektorn, men det har att göra med hur saker påverkar saker i sin omgivning beroende på relativ storlek. alltså gravitation, typ.), alltså typ försöker räkna ut sannolikheten att saker påverkar andra saker beroende på storlek och massa, så kommer man bara fram till svaret "oändligheten plus oändligheten plus oändligheten... i all oändlighet".

*pang*

Nog om oändligheten. de sa även att man var tvungen att lösa detta problem för att förstå svarta hål för att de i grunden bestod av något så litet att det endast kunde förstås med kvantfysik, men var så massivt att det inte gick att bortse från gravitationens regler. detta fick forskare och teoretikers huvuden att explodera. så även mitt. därav *pang*. Ljudet av ett huvud som exploderar.

Annars har jag repat med mitt enda band just nu som passerat det teoretiska stadiet, i.e. som keyboardist med Mats Wikström som frontfigur. Det låter lite som en kombination mellan Moldy Peaches och Godspeed You! Black Emperor. om nu något sådant är möjligt. Snart kommer vi till er stad. kanske.

Sedan ska jag och gunnar börja bygga min gitarr nu! Har fått delarna, asfina är de. den blir då snygg åtminstone, även om det låter som skit. fast jag har aldrig varit särskilt mycket för det klassiskt vackra, så det blir nog bra ändå. Vi startar band, vi har nog full uppsättning nu, tror jag. jag på gitarr och sång (minns det jag sa om det där med att inte uppskatta det klassiskt vackra. för det kommer det inte att bli), gunnar på trummor, henrik på gitarr och katt på bas.

det blir kul. har börjat skriva låtar. nu jinxar jag det genom att skriva om det, så ni kommer aldrig få höra ett ord mer om det. med största sannolikhet.

tänkte rita en paintbild nu. om jag lägger upp den betyder det att jag gillar den. eller ja, snarare att jag kom på något över huvud taget att rita.

tema: än en gång

2010-10-05T00:03:00.002+02:00

Jag har påbörjat en roman. Den kanske blir bra. Nu är den slarvigt skriven. Jag försöker skriva på ett nytt sätt, nämligen att få ner hela handlingen först och finslipa sedan. Det kanske är mer effektivt, men vi får se. Jag har redan kommit en bit på vägen.

I övrigt mår jag bra. Alltså, Göteborg är fint. Jag röker lite för mycket och dricker lite för mycket och studerar lite för lite och ibland äter jag nouvalocol, kanske för att det får mig att må bättre. Jag röker ekologisk tobak och har hittat ett ställe som säljer smala filter. Jag och E. ser en del på film. Jag är glad att jag har med mig majoriteten av min skivsamling men ibland är jag sugen på att lyssna på halvkassa grejer jag lämnade kvar, t.ex. Flying Lizards.

Här är ett novellutdrag, jag har inte korrekturläst det så skyll inte på mig om ni inte gillar det:

En tisdagseftermiddag ringde Karl Lovisa. ”Kan du komma över?”, frågade Karl, utan att egentligen hoppas att hon skulle komma över. Han ville mest visa sig svag, vilket han var. ”Okej”, svarade Lovisa, utan att egentligen ha några specifika förväntningar gällande vad de skulle göra ihop eller gällande Karls välbefinnande (mådde han dåligt? mådde han bra men ville bara umgås? och liknande frågor odlade varken intresse eller skepsis), och hon åkte spårvagn hem till Karl, som öppnade dörren åt henne och han frågade om hon ville ha ett glas vin vilket hon ville och de drack vin ett tag och Lovisa började fundera vare sig Karl var förtjust i henne eller ej och de satt mitt emot varandra vid köksbordet. ”Kan vi tala om det?”, frågade Karl och Lovisa förstod vad han menade men ville inte tala om det men frågade inte ”vad menar du?” utan lät Karl fortsätta, vilket han gjorde, och han talade om hennes relation till Hannes, och hur han kände sig utanför, vilket inte var sanningen (det var sanningen i andra ord). Det han ville var att ligga med henne, hålla om henne, lukta på henne, se på TV med henne, handla böcker med henne och äta middag med henne, men han sade att han kände sig utanför, och att relationen de tre emellan äventyrades, vilket den gjorde, enligt Karl, och Lovisa svarade att hon förstår vad han menar men att hon borde gå, vilket hon gjorde, och Karl kunde inte begripa vare sig hon förstod vad han menade eller ej. Sedan, när han onanerade innan han skulle sova, tänkte han hur det vore ifall de skulle knulla på köksbordet där de hade samtalet (som mest var en monolog) och det kändes faktiskt bra när han kom, vilket han först inte trodde att det skulle göra. Lovisa åkte spårvagn hem, och funderade över vad Karl hade berättat för henne. Hon förstod honom, och höll delvis med, och hon kunde tänka sig ligga med Karl, kyssa Karl och hon målade upp en bild av hur de bodde ihop, hur de rökte inomhus tillsammans och hur hon var med honom när han rökte gräs för första gången eller hur han vore mot hennes föräldrar och hon gillade Karl, mer än vad hon gillade vad Hannes stod för. Tid gick och de fortsatte träffas hemma hos Karl, någonting Karl fann underligt. Oftast drack de kaffe och diskuterade, främst rörde det sig om diskussioner orienterade i en mer akademisk natur, men ofta diskuterade de även musik, och kom varandra närmre i sin delade glädje och passion inför musiken de älskade, trots att den musik de älskade skiljde sig markant från varandra, men den musik de älskade gick att beskriva i liknande ordalag, vilket glädje dem båda. Parallellt låg Lovisa med Hannes, vilket började mer eller mindre gå på rutin, vilket kanske inte riktigt bekymrade Lovisa, men hon var hur som helst mer frånvarande under samlagen. Hannes märkte att Lovisa betedde sig som om de hade hamnat i en slentrian, men han brydde sig inte om att fråga, och en gång, när Lovisa kom hem till Karl efter att Karl hade ringt henne och frågat om hon ville komma över, slutade det med att de kysste varandra när Lovisa tänkte åka hem till sig. De stod i hallen, och Karl sade att han aldrig har känt någonting för någon så mycket som han känner inför henne. Lovisa kände sig upprym på ett underligt sätt och lutade sig fram och kysste honom igen, och de stod och kysstes i hallen en längre tid innan hon begav sig till spårvagnen. På spårvagnen tänkte än en gång hur hon kunde tänka sig ligga med Karl, kyssa Karl och hon målade upp en bild av hur de bodde ihop, hur de rökte inomhus tillsammans och hur hon var med honom när han rökte gräs för första gången eller hur han vore mot hennes föräldrar och hur hon gillade Karl, vilket hon gjorde, och nästa gång de träffades – även den gången hemma hos Karl – så låg de med varandra, en upplevelse som för Lovisa betydde lika mycket som för Karl. Det var underförstått att Lovisa och Hannes var till att fortsätta ligga med varandra, vilket de gjorde, någonting Karl tyckte var obekvämt, men eftersom det var den så kallade grundpremissen var det någonting han kunde begripa och även förhålla sig till. Hannes visste dock inte om att Lovisa och Karl hade inlett ett förhållande förrän Karl berättade det för honom ett par veckor senare, någonting Hannes inte visste hur han skulle bemöta, dels eftersom han inte förstod att Lovisa fann Karl intressant i en vidare bemärkelse men främst eftersom han plötsligt förstod varför deras sexuella relation hade förändrats till att bli mer rutinmässig och hur han omöjligtvis kunde förstå hur det kunde vara orsaken varför.

tema: godis och fax

2010-10-03T23:59:00.002+02:00

hej. jag skrattade som attans åt johannes inlägg.

Min bror åt just upp mitt godis. jag kallade honom för "kuken". Nu är jag lite arg. han lämnade lite jungelvrål, men jag kände mer för mallorcablandning och syrliga snäckor och på torsdag åker jag en kortis till London. ska shoppa men har slösat lite för mycket pengar här i sverige. jag ska även festa. förstås. hämta all min skit som folk där har tvingats dras med. det blir kul!

Sedan undrar jag om någon kan några vitsar om faxar? Det känns som att någon borde ha startat en sådan subgenre någon gång under nittiotalet. Jag kommer inte på ett enda. i och för sig är ju faxar väldigt roliga i sig, så man behöver inte skämta så länge man nämner dem.

Eller jo, jag kom på att man kan säga "jag fick ett fax" om man fiser ljudligt. fast det är inte så kul. det är lite äckligt. och sedan kommer det nog från en tveksam källa. minns inte från var dock. kanske någon sämre produktion signerad killinggänget.

Det finns en kul strip i serien Get Fuzzy (som folk verkar hata, jag tycker att den är nice. Bättre än Sigges Lagun om vi nu ska tala Larson, som tyvärr inte finns längre.) dock, där killen är på jobbet, och får 138 faxmeddelanden hemifrån med mosade fiskar på, vilket beror på att bucky har tryckt en fisk genom faxen 138 gånger. men det är ju inte en vits, utan bara ett roligt användande av en fax. Sedan också i fyra bröllop och en begravning när den stora skäggige mannen driver med en korkad dam som köper hans historia om att han känner Oscar Wilde, och hon frågar "so you actually know Oscar Wilde?" och han svarar "No, but I do know someone who can get his fax number!", vilket är väldigt roligt, men inte direkt en vits om faxar heller. Det är bara liksom kul att det är en fax med.

Jag ska nog sova nu. jobb varje dag. varje dag.

tema: skaffa lite läsare

2010-10-01T01:36:00.002+02:00

HEJ! Jag tänkte att vi kanske vill ha lite fler läsare här, men med tanke på att ingen av oss bloggare är så värst aktiva så tänkte jag att man kanske kan videoblogga lite. Fast jag pallar inte. Så därför lånar jag en videobloggsfilm! Jag hoppas att anelia.blogg.se inte tar illa upp att jag postar den här utan tillåtelse.

OBS! Varning för SJUKT sminktips! Avundsjuka tittare ombedes lämna rummet! Tie your shoelaces.

tema: sluta gå iväg

2010-09-22T22:35:00.002+02:00

tema: jag måste medge att jag inte riktigt förstår

2010-09-20T21:31:00.004+02:00

hej kp. varken jag eller någon av mina facebookvänner gillar valresultatet. Betyder det att jag är en vänsterfitta?

De har gått en dag ganska precis sedan den preliminära valprognosen föll, och jag kan ju knappast påstå att saker har förbättrats sedan dess. ni vet alla vad som hända. vill inte riktigt kommentera det hela, för det har redan sagt så mycket.

Den största och mest påtagliga förändringen kommer att vara att folk kommer att dö på grund av detta. japp. asylsökande flyktingar kommer att skickas tillbaka till sina hemländer där de är jagade, och bli dödade. attityden mot redan invandrade invandrare kommer gå från bedrövlig till rent hotfull i sinom tid, och hetsen, utfrysningen och misshandeln kommer att öka. och folk kommer att dö. det har hänt förr. på många platser och i alla tider. inte minst i sverige. rasistiska ställningstaganden, uttalanden och aktioner kommer alltmer accepteras, och plötsligt är vi själva så fruktansvärt mycket ondare än vad vi brukade vara. och det är erat fel. kunde ni inte ha fattat att detta i slutändan handlar om människoliv? visst kommer, jag vet inte, den billigare bensinen, den extra hundralappen efter skatt, den avdragsgilla städerskan, jag vet inte exakt vad som kommer av alla dessa välförtjänt sparade kronor, men vad det än är, visst kommer det att smaka så jäkla gott? Så jäkla gott att folk kommer att dö, för just det. Det får det helt enkelt vara värt.

så fruktansvärt inhumant. jag hoppas att det dåliga samvetet och den bittra smaken av svek når sverigedemokraterna och deras sympatisörer snart.

tema: ansträngningar

2010-09-13T20:18:00.003+02:00

Hej. Jag har just tagit ut tummen ur munnen och gjort två smärre förändringar som gör mitt liv aningen mindre plågsamt.

-Jag har köpt en ipodladdare så att jag kan ladda min ipod så att jag kan lyssna på musik oftare.

-Jag har styrt en nätverkskabel modell längre så att jag kan ha internet på min kassa laptop.

och nu undrar ni säkert vad som har hänt. det är så att min dator har kraschat. förstås. som vanligt. detta har då inneburit att:

-jag inte har kunnat ladda min ipod

-jag inte har kunnat använda internet (därav inga blogginlägg)

Det var nog allt om det. typ. jag har några fler förändringar att göra innan jag kan vara nog säker i mig själv för att vara lycklig ensam. Mest påtagligt är väl att jag skulle vilja bo ensam, men det är ändå en onödig, dyr lyx. Men det hade varit nice.

Jag har även städat i min garderob. det gjorde också mycket för själen.

andra anledningar att vara lycklig:

-Jag har en asfin flickvän nu.

-har slutfört alla quests i chapter 2 i Baldur's Gate 2, så jag kan äntligen ta mig vidare i historien.

Saker kvar att göra:

-starta indieklubb

-starta indieband

Nu ringde en göteborgare. han hade ringt fel. detta leder mig till att tänka på att fyra av mina närmaste vänner numera bor i göteborg. Det är lite tråkigt. Jag saknar dem. Jag vill ha fler människor att fika med.

Kan ju tala lite om min helg också. I fredags var vi här, jag, gunnar och amanda, och typ spelade spel och såg film. det var ganska trist. vi såg Daredevil och jag mindes den som den sämsta filmen någonsin inspelad, och det var betydligt värre än så. Den var så jäkla kass. Men det var kul för att i filmmörkret skulle jag sträcka mig efter godisskålen, och misstar mig helt och håller och doppar fingrarna i gunnars colaglas. Tack.

tema: för långt för en statusuppdatering

2010-09-12T22:51:00.002+02:00

Hej,
Jag har det bra i Göteborg, men det är inte poängen. Poängen är att jag skrev en statusuppdatering på facebook som blev för lång. Nu lättar jag mitt hjärta här istället, för här får jag skriva hur långt jag vill.

Okej, alla håller kanske inte med. Men jag gör det ändå.

Ämnet är väl kanske bekant, jag har talat om det förr, och det är någonting som är mig varmt om hjärtat: ett hjärteämne, helt enkelt. Någonting jag brinner för. Och nej, det är varken Kaj Munk eller vedertagna åsikter och de människor som yttrar dem. Vad min statusuppdatering handlade om var hur hippa internettidningar (...pitchfork, möjligtvis...) inte kan sätta betyg på svart musik. Främst jazz. Och när jag för några minuter sen försökte läsa deras recension av Miles Davis så kallat "erkända verk" Bitches Brew så började jag faktiskt rodna. De gav den 9.5 i betyg.

Visst, folk säger att det är en fantastisk skiva. Men jag betvivlar att "Mark Richardson" - som skrev recensionen av Bitches Brew för pitchfork nu i dagarna - känner lika mycket för Bitches Brew som för, ja, säg, valfri skiva han har sentimental anknytning till. Och ja, jag förutsätter att han inte har en särskilt djupgående relation till jazz, främst för att han skriver för ett kritvitt hipsterinternetmagasin som är i ärlighetens namn mest inne på vit pop, men även eftersom recensionen i fråga uteslutande handlar om fakta KRING Bitches Brew (saker som är saxade från alla hundra böcker som skrivits om den etc.), samt allmäna upplysningar om den deluxsuperduperutgåva som den nu är släppt i.

Min "tes" är att vita journalister är rädda för svart musik, eller snarare hur de skulle bemötas om de inte skulle ge den det betyg som den förväntas få. Det gäller främst klassiker (som tagna exemplet), men även "svår" svart musik (frijazz är väl det mest uppenbara exemplet). Någonting som lägger sig mitt emellan dessa två kategorier av "svårbedömd musik" i vita hippa journalisters öron är SMAL gammal svart musik, säg: arabiska ökenjudar som spelade in kalypsofunk med en bandspelare byggd av sten och bambu, eller: afrikansk stammusik från ruinerna av en kyrka i Niger mellan mars och augusti 1967. De vita hippa journalisterna blir ställda av den oerhörda inverkan det smala och det oförståeliga att de inte kan se det som musik - det blir inte en ärlig bedömning, till skillnad från när de ger den där Death Cab-ripoffen Fireflies en etta (på en skala från 1 till 10) för att de ärligt tycker att den är kass. De ger den afrikanska stammusiken en jäkla 9.2:a för att de helt ärligt inte förstår bättre. För vad skulle hända ifall de ger det en 6:a? Rädslan för att "missa" ett vitalt verk i populärkulturella sammanhang - och som recensent för ett hippt, inflytelserikt magasin - är mycket värre än att skriva en krystad och tom recension (krönt med ett befängt högt betyg) och därmed skapa en "ny trend", en "ny våg" eller erkänna en "historisk pärla". Förmdoligen lyssnar Mark Richardson mycket hellre på Steely Dan än Bitches Brew. Men vafan, den SKA ju ha högt betyg. Och den är ju BRA. Skit sak samma om han inte kan formulera varför. Skit samma ifall han hellre lyssnar på Fireflies än den judiska negerkalypson: de går inte att jämföra i hans ögon, eftersom Fireflies kan han MOTIVERA varför den får en 1:a, negerkalypson kan han däremot inte motivera något betyg till ALLS, därför får den 9.2. Precis som all frijazz och alla "klassiska mästerverk". Anledningen är enkel: det svarta och mystiska är hippare än den vita, hippa internettidningen de representerar att den helt enkelt går före deras kunskap.

Recensera det ni klarar av. Annars rodnar jag.

tema: Kärlek

2010-09-12T19:02:00.001+02:00

Min far har slagit mig.
Igen.
Jag har varit olydig.
Igen.

tema: rekommendationer och upplevelser

2010-09-06T00:19:00.002+02:00

hejsan. jag tänkte skriva lite.

jag tänkte rekommendera lite saker jag typ sett och gjort och hört. här går vi.

Ser-i-öst, om ni inte har sett Where The Wild Things Are, ba göre, för den är asfin. Huvudmonstret ba är arg för att inget blir någonsin som man vill och det finns inget man kan göra åt det hur mycket man än försöker för att andra människor eller monster bara förstör utan att de vet det eller så blir det bara inte som man tänkt sig och det är anledning ett att förstöra för sig själv för att det ändå inte finns något värt att rädda.

sedan var det några fler filmer jag har sett på senaste tiden.

-en fransk film med den engelska titeln It Wasn't Me I Swear typ, den var också asfin, om barn som gör konstiga saker och grejer, asfin, verkligen.

-Paper Heart med Michael Sera och Charlyne Yi som är någon form av komiker och musiker. väldigt indie, gjord som en behind the scene's-grej om en påhittad dokumentär som blir en kärlekshistoria. Så jäkla fin och indie tycker jag.

-filmatiseringen av Everythings Illuminated. Har inte sett den förrän nu. och jag anser att Jonathan Saffran Foer är fantastiskt, klyschigt det må vara, och filmen är väldigt väl utförd!

etc. jag har sett Belle & Sebastian live, och det var så sjukt jäkla fint. De spelade Lazy Line Painter Jane, The State I Am In, Sleep The Clock Around och en massa andra av mina absoluta favoritlåtar. Publiken var crazy så jag var inte längst fram, men nästan. Det var sjuukt fint, ser verkligen fram emot Write About Love. Jag såg även Shout Out Louds och Robyn och allt var värt. Detta var då Popaganda. OM ni undrar så tog jag mig aldrig till Way Out West i år.

Jag har återförenats med de flesta av mina vinylskivor, som har varit utspridda i luleå (hos oskar, gömda i min garderob etc.). Det är fint och spännande och jag har lyssnat massor på dem.

vidare har jag köpt ett par kängor, från Get A Grip, och de är stora och fina och jag hoppas att mina plågedrömmar om det där paret begagnade Jil Sander bleknar lite. kanske. Jag är tyvärr ganska pank och kan inte alls shoppa nu. Men det känns ändå okej. tror jag.

vetnt, orkar inte skriva mer nu, återkommer när jag är ensam igen. kanske imorgon eller onsdag.

tema: Johannes "poesi" "del ett"

2010-08-29T01:56:00.001+02:00

Här får ni något. Venne vad det är. Är lite onykter nu. Men här får ni. Avgör själva om ni vill älska mig eller hata mig. Sov gott, ni alla.

Jag vill stanna kvar i min grav (en gravt underskattad grav). Där tar ingen lag tag i mig - där finns inga krav kvar på mig. Mina fingrar som håller en penna håller en pistol som riktar skotten emot varenda ånger i vårsol som suktar efter mitt ord. Allting är "textstil!" men "textstil!" tillhör inget universum eller bredar ut någons spektrum eller skänker någon andrum. Det är tårta på mord, varje ord är ett självmord, varje självmord är väl valt. Jag kanske är välkommen snart men vill inte längta tillbaka så jag kommer själv välja mitt val. Tiden som cigaretter stjäl är ingen tid som menar något väl fast det betyder ingenting längre för jag har redan ätit upp min själ. En flytt är inget nytt men det är ingen flytt för min del. Det är inte mitt fel. Men jag är inte så förbaskat överraskad. Jag är bara bortappad i "nu" eller i ett "slut" vilket har gjort mig skruvad i huvudet. Vem har märker inte att du finner skadeglädje i andras värde som underskattad? Jag vet inte om jag ska skratta eller hålla en tyst minut. Röka Prince, dricka San Miguel och helt enkelt sitta själv. Sukta efter närhet men finnas i ensamhet. Finner du ironi i mitt liv när jag genomgår perioder som jag får lita på onani? Lyckligtvis finns det kanske någon stad där jag trivs men troligtvis finns det ingen stad där jag trivs.

tema: aj...

2010-08-24T18:31:00.002+02:00

Jag har precis tittat klart på Twilight. Shit liksom, inte dålig men fan inte värd att hypea över :S I övrigt förstår jag inte varför min storebror gillar den, liksom visst att den har mer än tio dollar i budget och handlar om vampyrer (vilket han är ett fan av), men asså... glitter? Det är ju bara gay. Inte gay som i "homosexuellt" utan snarare gay som i... gay. Gay har börjat att sträva efter en helt ny betydelse efter den här filmen. Sedan förstår jag inte en sak - är det så grått i Forks? Varför vill man då bo där? Sedan är det mars också! Men det ser ut som fucking november. Fatta hur november ser ut :S!! Typ Sleepy Hollow. Specialeffekterna var fula. Sedan hade hon den där kvinnan med den där kraften att se i framtiden en väldigt dålig kraft, palla ha en sån kraft om den inte hjälper. Liksom... "Hej, jag kan se in i framtiden, men det är inte säkert att det jag ser faktiskt händer!!!!!" wow. Urk. Pust. Suck. Stön. Ne. Jag borde ha diskat istället, och jag tänker aldrig mer se den.

2/5 får den.

tema: epost

2010-08-22T15:54:00.003+02:00

Jag tänkta bara skriva ett inlägg för att säga att jag inte tänker skriva ett inlägg om mina e-postadresser. Av vilka jag bara har en. Den heter henrik.bostrom@hotmail.com. Där bor jag.

Kom på att "epost" låter som en adjektivböjning av "epos". Tror att "episk" egentligen inte är direkt relaterat till substantivet "epos", men ofta används felaktigt i det syftet. Kanske är det dags att införa ett nytt uttryck för när något besitter kvalitéer som försätter det i kategorin epos. Ett verk av eposta kvalitéer.

tema: epost

2010-08-19T22:00:00.003+02:00

Det här med ebrevlådor. Jag har tre stycken.

spindelklutt@hotmail.com
Den där första som man gör i sin tidiga tonår. Jag vet inte varför jag döpte den till så, men den blev poppis bland brudarna rätt snabbt. Men den fick heta så för att jag inte pallade ha understreck eller siffror med (om minnet inte sviker mig så minns jag rätt att jag försökte med flera olika saker innan). Den är inaktiv sedan en tid tillbaka (jag använder den inte för msn heller) och har "ungefär" 5029 olästa meddelanden.

prostituerad@live.se
Jag skaffade den kanske i tvåan av gymnasiet. Det var min backup-mail till jag gav upp spindelklutten. Namnet är inspirerat ifrån min bilddagbok som jag hade då. En sån som man inte tar emot spam-grejer med. Men Hotmail har ju en tendens att låta sådant slippa förbi ändå... det är nu också min enda aktiva msn-adress. Under en period hade jag den för att slippa alla som jag hade på spindeklutten och hade bara några få som typ aldrig skriver till mig än där (Oskar och så...). Inte lika populär som spindelklutten. "Jag vill aldrig mer veta av dig igen" skrev en till mig efter att hon frågade om min msn. Olästa meddelanden: kanske lika många som spindelklutt.

spindelklutt@gmail.com
Den där "seriösa", precis som "alla andra" gmail-adresser. Den som man har för att starta bloggar och registrera sig på Travian med.

tema: epost

2010-08-19T13:03:00.002+02:00

Det här med epost! Jag har tre stycken.

oskolat@hotmail.com
Förmodat min absolut första mail. Kommer iallafall inte ihåg att jag har haft någon innan. Mina föräldrar såg chocolat, och jag tyckte mig bli inspirerad eller nåt, och då tänkte jag: oskolat. Men folk tror att det är o-skolat, som i icke-skolat (skolat som i skola/att vara skolad). Då blir det plötsligt helt okej. Använder den endast som msn-adress, själva mailen är inaktiv så jag får aldrig saker på den.

okka@graffiti.net
Min coola mail, den som gjordes typ i sjuan då jag graffade och älskade sneakersnstuff mer än... footlocker. Nu är den dock helt sönderspammad, graffiti.net visade sig inte vara den bästa av domäner. Ca fyra till femtusen olästa meddelanden, eller nåt. okka är mitt internetnamn, eller, egentligen är det bara på gtasajten jag har lyckats göra ett namn av det.

oskar.sjoeberg@gmail.com
Min seriösa, ni vet, som man skapade när man skulle skicka sitt första cv etc. mm. osv.

Ska träffa Nils, brb.

tema: epost

2010-08-17T23:48:00.003+02:00

det här med email. jag har delade känslor inför det. Jag har tre mailadresser, precis som alla de bästa utav män: en hotmail och två gmail. Jag kan berätta lite om var och en.

dizzt_@hotmail.com

Denna är en klassisk "första mailadress". Jag kom på den i sjuan (eller sexan, minns inte när jag skaffade msn), och den är (självklart) döpt efter en fantasykaraktär och (självklart) felstavad. Jag brukar uppge denna adress till exempel när jag skriver på namnuppsamlingar för greenpeace eller skriver upp mig på en mailinglista för att få en gratislåt eller något sådant. För den är redan hopplöst förstörd (4437 olästa meddelanden) och lätt att få en snabb överblick över via msn today som kommer upp när man öppnar messenger, som jag fortfarande använder, trots facebookchatt etc.

nils.erik.william.westman@gmail.com

Denna är min "seriösa" adress. den finns på mitt cv. Jag uppger den när jag ska boka biljetter av olika slag. Den är ganska tråkig. Jag får inte så mycket mail på den. Mest från How Does It Feel To Be Loved för att jag skrev upp mig med den adressen på deras mailinglista för att jag ville att indie-Ian skulle se vilket fint namn jag har. Nils Erik William It Was Really Nothing Westman.

sexypenils@gmail.com

Denna använder jag mest som en isbrytare, tänk typ att någon frågar om min mailadress eller bara allmänt diskuterar epost. Då är det askul att ha en sådan adress. för det är roligt. faktiskt. Jag hade dock hoppats på att jag skulle få asmycket skräppost med "sexy" i namnet, men så var ej fallet. har samma fyra mail där som jag har haft i typ ett år. det är lite trist. ni fr gärna skicka ett mail. jag skapade den från början för att kunna ha denna blogg. faktiskt.

...och om ni vill faxa mig kan ni nå mig på 0920227074... seriöst... fast det kanske tar en stund för mig att svara, för hundra hektar uppsamlad fax-spam väntar mig när jag sätter in papper.

tema: att sopa saker under mattan del 2

2010-08-14T03:42:00.003+02:00

Hej kära läsare. Jag pallar inte, det var jobbigt det här med att sopa saker under mattan. Nu till min redovisning:

Projektarbetstid: 2 veckor.

Sammanfattning: föremål under mattan: 0; inget häpnadsväckande resultat, men ett gott försök ändå. Däremot är ingenting bevisat angående undermattläggning, vilket var meningen med det här projektet. Jag har kommit fram till en slutsats.

Slutsats: Jag vill uppmuntra alla där ute att ta tag i detta och börja sopa sina egna saker under mattan. Problem och prylar som är jobbiga. Om ni inte orkar/kan/vill/förstår hur att lägga det ni har under mattan är det värt att ge sig på.

Over n' fucking out.

tema: fyra recensioner

2010-08-13T18:54:00.004+02:00

hej. jag skriver inte så mycket. men här är fyra recensioner som kanske förklarar lite.

Starcraft II: Wings Of Liberty

Är det inte lite snålt att dela upp spelet i tre? Ett spel per lag? What the fu? Men ändå. Det var kul. Men fruktansvärt kort. Lite längre än en vanlig kampanj i ett "vanligt" strategispel. Och för guds skull, gör inte samma misstag som jag, och spela inte på Normal! Det är alltför lätt. Det gick alltför snabbt. Nåväl, jag har ju Achievements kvar att ta. Ska bara vila skallen lite. Sjukt kul, väldigt kort. en trea.

Mohawk Extra India Pale Ale

Asså, den är ju asgod, för att den smakar som en IPA. Men sedan kostar den också typ 37 kronor. Men den är sjukt nice. Sen är den indie också. Typ. Den smakar som The Rapture eller något annat postpunkigt och kantigt, men ändå modernt och whatever. Men inte som The Drums. Tror jag. Nu spillde jag nästan på mitt tangentbord och måste kissa, men jag ger den en fyra.

Spiderman

Nu talar vi alltså om den gamla tecknade serien som gick på lördagmorgon förr i tiden. Jag ser om den i sin helhet och har nått halvvägs (mitten av säsong två, det är fem säsonger). dSjukt bra, är det. De får inte säga "Kill" eller andra väldigt målande ord, utan tvingas använda mer luddiga koncept som "stop" och "destroy", och inga realistiska vapen förekommer (till och med i tillbakablickar till typ andra världskriget används laservapen med lila och illgröna strålar). Oneliners och ordvitsar är på topp; Peter Parker avslöjar nästan sin hemlighet bara för att han vill vara rolig. Konstant. Sedan är det sjukt spännande. Det är förstås lite tjatigt med all påhittad vetenskap och skurkar som aldrig dör, men det är fruktansvärt beroendeframkallande. Allt är sammanknutet, till viss del, så det är väldigt belönande att se det i ordning, även om de flesta avsnitt har sin egen skurk. Starkt rekommenderat! En femma!

Livet

Trots en viss avsaknad av underhållningsvärde i sig själv så gör livet ett helt okej jobb i att sysselsätta mig. När det inte handlar om att umgås med vänner i festsammanhang eller helt enkelt på caféer så tar en annan del över och man myser och ser på film och är lycklig. Och mellanrummen däremellan är av precis lagom mängd. Nog för att jag ska kunna sitta ensam och dricka en god öl och lyssna på musik eller se Spiderman eller spela Starcraft. Ibland, men bara ibland, händer grejer som är mindre glädjegivande, och jag måste ta tag i mig själv och se över vad jag prioriterar. Eller så händer bara helt oväntade saker, såsom att min katt kommer hem en morgon, efter två dygns frånvaro, helt täckt av olja. Då måste jag också ta mod till mig och försöka göra något åt situationer och hänge mig åt det i synnerhet. Men hon verkar må bättre nu. Jag är lite sugen på att göra något kreativt dock. Det var ett tag sedan. Jag skulle vilja ge livet en stark trea. Om jag hade haft råd att åka på Way Out West hade det eventuellt fått en fyra.

tema: ting

2010-08-04T18:11:00.002+02:00

Eftersom jag är helt pank till jag börjar gå på studiemedel igen vandrar jag egentligen mest runt och funderar över vad jag ska köpa när jag faktiskt har pengar igen. Här kommer en lista över dessa saker jag vill köpa när jag faktiskt har pengar igen:

1. Mat
2. Någonting att dricka innan under och efter maten
3. Panda Bears senaste
4. Arcade Fires senaste
5. El Guincho - Alegranza
6. Pet Shop Boys - Bilingual på vinyl
7. Olov Viktor-marmelad
8. Roberto Bolano - Antwerp och The Romantic Dogs
9. BOY London-kläder
10. Brasseye på DVD
11. Hattar
12. En till poncho
13. Möjligtvis en till poncho
14. Skor som inte har hål i sig
15. En häst till Emma
16. Halstabletter
17. Rakblad (själva rakhyveln har jag)
19. Raklödder
20. Nya glasögon igen (sugen)
21. Ägg (så att jag kan laga en omelett om jag vill)

Kanske finns någonting mer jag ska köpa men mer än så kommer jag inte på nu.

tema: aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaooooooooooooooo

2010-08-04T13:29:00.002+02:00

Hej,
Funderade ett tag på att skriva ner hela Biblioteket i Babylon av Borges och lägga ut den här för att den är bäst och jag vill visa den för folket, istället lånade jag ut den till Nils - han betyder någonting för mig - och hur som helst har jag inte tid att skriva av noveller nu. Letar lägenhet, lyssnar på nyaste Arcade Fire-skivan som faktiskt är bra men bäst är Sprawl II (Mountains beyond Mountains) och jag har redan lyssnat sönder den :(

H
U
R
S
OMhelst ni vet ni vad?!, jag känner inte att det är särskilt stimulerande att blogga längre, men inte heller att skriva saker (andra saker). Jag vet inte varför, kanske eftersom jag är ett arbetslöst fuckup och jag kan inte längta mer till flytten, men lite konstigt känns det, men sånt ska jag inte skriva om för 420 av temakolons sammanlagda 500 inlägg handlar om just hur konstigt saker kan kännas när man är till att flytta (se skrivaralias "Nils"). Nu lyssnar jag på Animal Collectives Crack Box och vet inte riktigt varför, kanske för att jag längtar så mycket efter Panda Bears Tomboy men jag har även börjat gilla han El Guincho även fast han egentligen bara låter som Panda Bear (fast brasse). Sånt är väl roligt men inte lika roligt som att jag...

...jag vet inte, tja.

tema: veckans duster

2010-08-03T03:11:00.003+02:00

Nej. Fan satan jävlar jag måste skriva lite till. har lite tid. det blir slarvigt men kul.

hade en liten dust med acnes webshop häromdagen. skulle beställa ett linne en kväll, typ torsdag. det var det sista de hade kvar av den modellen. i xs. ja, fortfarande optimistisk. jag lade linnet i den digitala varukorgen och gick mot kassan. precis när jag skulle ta fram mitt kort och länkas till någon form av betalningssida så stannar typ sidan. Det blir tomt. Jag tänker "tappade jag varan på väg till kassan? tog någon annan den?". Jag går tillbaka till förstasidan. "Varukorg tom". Attans, tänker jag och går tillbaka till linnets sida för att lägga ner det i korgen igen. "Slutsålt". Försvann linnet i mitt internetfumlande och ligger, fastnat i något i webshoppens digitala korridorer? Eller tog någon annan det? Bara ett sätt att veta! Maila kundservice! "Hej jag skulle beställa ett linne men det försvann var är det?". Pang bom dagen efter; mail. "Hej lillnils", ditt linne finns på webshoppen! Titta! Där är det!" och en länk till linnets sida. På sidan fanns ett linne kvar. i storlek xs. De försökte släta över historien. Men jag köpte linnet. kommer väl imorgon.

Och sedan hade jag en liten dust med h&m genom min katt. Ska förklara. Jag sökte efter en vit t-shirt. som man gör ibland. var på diva. fanns acne för fyrahundra. men det var mycket och jag vet inte. och cheap monday funkade inte, för den var för stor. gick till h&m. hittade en vit, v-ringad för 49. den köpte jag. utan att prova. "Det kan ju inte vara så illa...". Kom hem, og på mig den. den kliade lite och satt helt okej. som h&mtishor gör. sedan sitter jag, med den på, och typ kollar facebook, då min katt hoppar upp på min rygg! Klöser genom tishan och genom min hud! nya vita tishan blir blodig och hålig! jag får klädpanikångest och slutade upp men en av min brors h&mtröjor. och kände mig sen till festen. men det var jag nog ändå inte. slutade ändå upp med att gå hem tidigt...

pussgonatt

tema: att pitcha in

2010-08-03T02:55:00.003+02:00

Attans, klockan är tre typ. Då hinner jag nog inte skriva något ändå. Ska ju trots allt upp och jobba. jag har spelat Starcraft 2 hela kvällen. Sjukt beroendeframkallande. Så ni kanske inte hör av mig så mycket. eller nåt.

Min bror köpte det. så nu är jag skyldig honom pengar. också. 250 kronor. för att jag måste pitcha in. för jag vill ju ha spelet.

Nu lyssnar jag på Vapnet. fint. blää måste sova. gonapp

tema: att sopa saker under mattan

2010-08-01T16:08:00.002+02:00

Jag ska börja sopa saker under mattan! Problem och sånt. Bokstavligt talat, inte bildligt talat. Det ska bli vad jag ger er läsare för att bli intresserade av att läsa här på temakolon. Sedan kommer jag ge en lite halvdan redogörelse angående hur bra det går att sopa dessa saker under mattan. Först ska jag bara få reda på var min batteriladdar är så att jag kan fotografera till er!

På återseende!

tema: inaktivitet pt. 2

2010-07-26T02:00:00.002+02:00

Jag gör lite för mycket, och krånglar och har mig, för att kunna blogga. Vet inte vad jag ska skriva... det kommer mer... snart... har gjort massor av kul men har en massa saker jag måste fixa och en massa saker som jag måste veta. så jag har inte tankar att dela. jag blir knäpp av det dock. men jag gillar det. typ. oftast. det känns bra. Nu är jag så jäkla smutsig för att jag har varit på trästocksfestivalen som var epic. mer om det senare. det blir nice.

tema: [...]

2010-07-12T15:43:00.001+02:00

hej dagboken

oavsett vad jag gör kommer jag att få spendera resten av mitt liv i saknad.

tjugo suger.

tack för att ni lyssnade.

/eran nils

tema: nighthawks at the diner

2010-07-10T18:04:00.003+02:00

Tack vare en lustig liten faux pas av den typ som får en att vilja skjuta sig i hjärtat med ett gevär spenderade jag natten mellan tisdag och onsdag som hemlös i Brighton. Felet var till största delen mitt då jag, stressad för att på tisdag morgon hinna till min intervju i kuststaden, inte kunde hitta något biljettkontor på stationen och klev på tåget i hopp om att man kunde införskaffa biljett hos valfri konduktör. Det kunde man, men det är olagligt att stiga på tåget utan giltig biljett och en straffavgift på £20 tillkom. Till historien hör att min plånbok blev stulen en vecka tidigare och att jag sedan dess, varje gång jag gått ut, bara burit med mig den kontanta summa som jag trott mig behöva tills nästa gång jag återvänder hem. Denna budget sprack i och med böterna och helt plötsligt befann jag mig i Brighton utan resurser till varken buss eller tåg hem.

Johanna lyckades låna mig en femma genom en av sina arbetskamrater, men då hon återvände till London vid halv sex på eftermiddagen fann jag mig åter ensam med en total förmögenhet som fortfarande inte nådde upp till ens de billigaste av transportmedel eller vandrarhem. Jag valde att spendera pengarna på kaffe och bröd för att kunna tillbringa några timmar på diverse nattöppna hak, men klockan fyra slängde de ut mig och mina Brightoniter till nyfunna vänner från Burger King - den sista öppna lokalen i staden. Mina nya bekanta visade sig inte alltför lojala och hoppade snabbt på en lokalbuss hem, lämnandes mig kvar att promenera längst kustremsan i ensamhet och kyla.

Morgonen infann sig smärtsamt långsamt och jag levde på hoppet om soluppgång. Detta visade sig vara förgäves, då onsdag var den första blåsiga, molniga dagen på flera veckor. Men strax efter åtta anlände Johanna för att påbörja sin arbetsdag och med sig hade hon £15 som jag fick låna till en efterlängtad tågbiljett. Om ändå mina motgångar hade kunnat sluta där.

När jag äntligen kom fram till Victoria Station, efter att ha gått runt nästan konstant sedan morgonen innan och sedan stått hela tågresan, kom nästa problem. Eftersom jag aldrig stämplat ut mig från tågstationen innan jag lämnade London hade alla pengar dragits från mitt Oyster Card och det verkade som att jag skulle behöva gå hem. För er som inte vet är sträckan mellan Victoria och vårt hem på Isle of Dogs - uppskattningsvis - hela jävla London. Desperata tider, desperata åtgärder. Jag lämnade in kortet på närmaste Tunnelbanestation, fick tillbaka depositionen på £3 och köpte biljett till en buss som gick långt ifrån hela vägen, men åtminstone en bra bit. Sedan gick jag hem, såg Slumdog Millionare och sov i ungefär 24 timmar.

Men - jag fick jobbet. Så världen är inte helt och hållet en dystopi styrd av fascistiska institutioner och sadistiska demoner. Bara nästan.

tema: sent svar till Henrik

2010-07-06T19:56:00.002+02:00

(inlägg)

Henrik skrev:
Jag kommer igåg dikten ifrån hybris! Tror inte att jag förstår den, men den är ändå briljant på något originellt vis. Några av formuleringarna är verkligen klockrena, de bara fastnar i huvudet.

Hej, Henrik! Kul att du gillar min dikt! Dessvärre fattar jag inte den heller, jag var inte vid mina sinnens fulla bruk vid det laget (typ full eller något, kanske hungrig). Du verkar som en hyvens person, jag hoppas att vi kommer igång med att uppmärksamma varandra lite oftare på Internet. Ta hand om dig, och hoppas att du blir omhändertagen!
Med vänliga hälsningar
Johannes

tema: sjukt ovärd

2010-07-06T17:11:00.002+02:00

Jag vet inte om detta är den bästa eller sämsta paintgrejen jag någonsin gjort. Ursäkta bristande geografiskills.

tema: mitt ute i någonstans

2010-07-05T18:54:00.003+02:00

Hej bloggen!

Här sitter jag mitt ute i någonstans - strax utanför Ödeshög! Inte mina pärons ställe, men Joakims pärons ställe! Hans föräldrar är bortresta så vi har beslagtagit huset som vi gör varje sommar. Det är skönt här! Vi spelar tv-spel och tittar på serier, fast inte nu för han är borta och hjälper sin farfar med ved så jag får sitta här själv ensam och vänta på att han är färdig och kommer hem. Förhoppningsvis med mat! Plus att jag väntar på Oskar! Inte Luleåskar, utan min IRL-vän Oskar! Han ska ta med sig mat till mig!

Det är skitfint här. Lantligt och bohemiskt. Det här livet är nog mycket härligare än ett liv som "en fräsch sliten förstörd perfektion" och jag gillar det. Igår så föreslog jag att vi skulle annordna en trädgårdsfest, men det lär inte bli av. Det är väldigt mycket gräs att klippa, det finns ingen pool och det är ju Ödeshög, utanför Ödeshög, och inte nog med att det är utanför Ödeshög, det är utanför andra sidan av Ödeshög det vill säga den sidan som alla våra kompisar kommer in från med bussar inte. Men det skulle vara kul, definitivt.

(det här var inte vad jag tänkte skriva om, men det andra (att jämföra mjölby och ödeshög) är uttjatat och tråkigt vid det här laget; nu vet jag inte vad jag ska skriva om...)

Jajuste, jag har ansiktsbehåring! För att jag inte pallar raka mig.

... jag känner mig tråkigast av oss på temakolon. så här får ni ett låttips. Eg1tlig1 skulle jag vilja tipsa Sofia om den, men jag vågar inte. Aesop Rock - Daylight. Den är bra. Den finns på Youtube, men jag pallar inte lägga in den här. Nu ska jag röka. Inte för att jag behöver gå ifrån datorn för det, men jag har redan fått aska på tangentbordet idag :@!

puss hej :*!

tema: ...och allt oviktigt i denna värld omfattas av parenteser...

2010-07-05T17:43:00.003+02:00

)(

Fattar ni?

Rätt trist. Men jag hörde just en askul grej. Nån jämförde Tomas Ledin med en skål filmjölk som någon hade bajsat i. Det var kul. Då skrattade jag.

Jag är egentligen på jobbet och skulle byta lampor i galleriet, men då fanns det bara fel typ av spotlights som inte passar in där jag vill så det gick inte så jag lyssnar på radio istället och det är Tankesmedjan på p3 vilket är kul för att Nanna Johansson är med och hon är ju askul. nu ska jag lägga ner. asså detta inlägg.

tema: livet

2010-07-02T07:47:00.002+02:00

Idag vaknade jag runt halv sex-tiden och begav mig till Rasta för att köpa cigg, för min tvättid som jag har nu började inte förrän klockan sju. Sedan kom jag tillbaka och då var klockan sju och jag började leta efter tvättnyckeln. Sedan fann jag den efter att ha letat igenom hela lägenheten från kök till golv och den låg under tv-kontrollen :P

Och nu något som kommer roa er: nästan alla mina kalsonger ligger i en tvättmaskin med elektrisk lucka utan elektricitet!

Jag vill bara lägga mig ner och sova igen...

tema: tappa inte tråden

2010-07-02T01:33:00.004+02:00

Hej jag tänkte skriva lite och kanske lägga upp en paintmålning som jag inte har kommit på en text till men som är helt okej fin på ett barnsligt, meningslöst sätt. Men först ska jag hitta på något att skriva.

Har haft en rätt kass dag idag. Vaknade klockan tre i en fruktansvärt obäddad säng tillsammans med Gunnar. Vi hade gett det fruktansvärt värdelösa filmen "The Day The Earth Stod Still", där Keanu Reeves spelar en rymdvarelse vid namn Klaatu, ännu ett försök (vi somnade förra gången), och denna gång tog åtminstone jag mig nästan hela vägen fram till slutet. Minns bara att "Klaatu" blev tveksam över huruvida han skulle utrota mänskligheten (tyvärr, det hade varit värt om han hade förintat oss alla) och jag antar att den slutar med att typ den andra huvudkaraktärens (en "rymdbiolog" spelad av Jennifer Connelly) typ fosterson (han var mulatt och hans pappa var död) lyckas med någon klyschig replik övertala "Klaatu" att mänskligheten TROTS ALLT är fylld av kärlek och godhet etc och klaatu återkallar sin allätande gråa dimma som påminde om bossen i skuggtemplet i Zelda: Ocarina Of Time. Bara min teori. I min åsikt räcker rollprestationerna i denna film för att övertyga mig om att mänskligheten faktiskt bör ätas upp av en grå dimma å det snaraste.

Jag har försökt ta reda på varför denna vedervärdiga film finns i vårat hushåll, men ack, ingen verkar ha någon aning. Jag kan bara förmoda att den kröp in och gömde sig i vår dvd-hylla en mörk februarinatt i min frånvaro. Jag talade om min dag, eller hur?

Joo, efter att ha vaknat upp med gunnar, båda liggande på tvären över min obäddade säng, fick jag skjuts in till stan för att inte komma sent till jobbet. Jobbet var sisådär, det var tomt i butiken och jag hade missat kafferasten. Det finns inte så mycket att säga om mina två timmar där. Efteråt, när jag hade slutat, vandrade jag runt i en blåsig stadskärna i väntan på en buss som jag hade försökt köpa en ungdomsbiljett i trots att jag inte får egentligen. Det slutade med att jag fick skjuts igen dock. Men väl i luleås stadskärna noterade jag en liten förändring. Jag vet inte varför, men helt plötsligt känns denna stad som en jag vet inte.... Lynch-pastisch, eller något. Hatar ordet "Pastisch". så jäkla fult. En misslyckad försvenskning av ett redan fult ord. Och dessutom vet jag inte exakt hur man använder det och varför och ser fram emot att gå igenom livet utan att ta reda på det. Det som bidrog till det hela var nog den cyklande, sjungande grabben med en walkman, som cyklar fram och tillbaka på storgatan och sjunger ordlöst. Han, och kanske den tjocka, puckelryggade varelsen, som jag ännu inte har könsbestämt, i grön vinterjacka och stripigt grått hår som vandrar runt som Morran och tittar i marken (naturligtvis, den är puckelryggad) eller den taniga äldre kvinnan som ser helt "normal" (icke-Lynchian) ut utöver att hon går som något ur en asiatisk skräckfilm, ihopkrupen och ryckig. Det hela var en väldigt otrevlig upplevelse. Jag vill inte anklaga dessa stackars människor som förmodligen är helt harmlösa. Men det är deras fel. Och den ständiga vinden som sliter i en.

Nu får jag inte Luleå att låta som en särskilt vacker plats. Men missta er ej, vi satt på svartöstadsstranden en lång tid igårkväll och det var väldigt fint faktiskt! Vi eldade och drack vin och grillade lite korv och blev packade. Jag i alla fall. Och jag vet att åtminstone några till blev det också. Det var väldigt trevligt. Och nu är det fredag. Vet inte vad jag ska göra fredagkväll. Något kul, kanske. Lördag blir det klubb eller spelning + svartklubb. Får se. Är pepp på båda och båda känns som att det är enda chansen på hela sommaren. Får väl se vad folk vill göra. Jag måste skaffa pengar dock.

Det här är astrist, ungefär som min paintbild. Men ni får se den ändå. Om ni vill kan ni ju försöka att komma på en text till den. Den heter "Tappa Inte Tråden!".

tema: puma

2010-06-28T19:25:00.003+02:00

HEJ!
Inlägget heter som det heter mest för att rimma, och apropå rim så kommer jag att försvinna: till Italien och Frankrike med SAS och ryanair, vilket betyder att jag inte längre kommer att skriva här, men stopp!, det kommer mer: jag är borta blott ett tag, för om tio dagar är jag åter i Luleag.
Skoja.

Nog för att det inte spelar någon jäkla roll vare sig jag åker bort eller ej, för min inaktivitet på den här bloggen är ändå... "dominant". Jag lyssnar på deerhunter iklädd ingenting annat än en handduk och har druckit kopiösa mängder alkohol senaste tiden, jag tror att jag lever i vad många vill påstå (eller åtminstone jag själv vill påstå) är en fin symbios mellan fräsch och sliten, förstörd men perfekt. Jag är - och ja, jag menar det - en fräsch sliten förstörd perfektion. Jag tror det är för att ingen någonsin fattar när jag full eller sliten men om sanningen ska fram har jag luktat svett nonstop i typ tre veckor (snälla skriv om ni har känt någonting). Jag skriver det här utan att egentligen mena mycket av det, mest för att Nils inte ska bli sur på mig för att jag inte skriver särskilt ofta på temakolon (that little bitch). Skoja, han har knappt kommenterat det. Han vet om hur jag är. Att jag sällan skriver för att skriva. Jag skriver för att vinna saker som jag kan sälja. Och det kan jag inte göra på temakolon.
Nu ska jag klippa gräsmattor etc. osv. Jag kommer sakna vissa men mest kommer jag sakna Emma, absolut mest kommer jag sakna Emma. Jag älskar henne, och ni kan dö alla ni antimonogama låtsaspologamister med era livsåskådningar och ungdomliga förhållningssätt som egentligen bara är en lös och ogenomtänkt grundmoral. Ty störst av allt är kärleken.
Hejdå!

tema: listor som skulle vara korta om jag skulle få för mig att skriva dom i en lista

2010-06-28T13:18:00.003+02:00

Jag tycker att min tema-titel blev ganska fyndig! (För en gång skull skrev jag den före inlägget, för den här gången vet jag vad mitt inlägg ska handla om innan jag börjar skriva det.) För den som inte förstår än vad min tema-titel syftar på, så ska jag skriva en lista på saker som skulle göra väldigt korta listor, för det känns som om det var länge sedan som en lista låg här uppe (det är listor som lockar läsare, right?), om jag skrev listor. Plus att jag har tråkigt, såhär nyvaken på morgonen. Jag har rökt en cigg och ätit en smörgås som jag drack en kopp kall O'boy till. Så här kommer den:

En lista på listor som skulle bli korta (kanske i någon favoritordning - vi får se):

1. Gamecubespel som jag har spelat.
Jag har inte bara spelat få spel, utan endast tillräckligt många för att kunna göra en topp 5-lista över mina favoritspel till Gamecube. Fast det känns onödigt att skriva en sån lista när man bara ha spelat fem spel. Men jag har ett Metroid Prime-spel här (tvåan) som jag inte har spelat tidigare (tänkte klara ut ettan först, men ack, första banan är ju svår! (ge upp efter första försöket "for the win"). När jag har spelat det så har jag sex spel på listan och skulle kunna tänka mig att skriva en topp 5-lista, kanske.

2. Min vinylsamling
Den är inte så värst jätteliten, jag ska gå och räkna skivorna (tror det är, typ, sexton stycken). Nitton stycken, så nästan tjugo för den som inte kan räkna. Det är ju fler än vad någon av mina vänner har i vinylväg, men om man jämför med Oskar så är det en fis i vinden (nu är det bara att vänta på att han börjar bitcha om den här meningen) så den här listan skulle vara liten jämförelsevis, men stor jämförelsevis. Fast jag har några skivor som jag har köpt mycket billigare, hittat närmare (än London), hittat alls, lyckats köpa av en hemsida innan den lades ner. Om jag skrev min lista så skulle jag skriva den med en anekdot till varje skiva, för den är mer sentimentalitet än kvantitet.

3. Tjejer som jag har haft känslor för
En sån lista skulle inte bara vara vågad, utan även jättekort. Jag skulle räkna bort varje gång som jag har fått stånd av att titta på någon och sådana grejer, för jag skulle bara snacka om riktiga kärlekskänslor. Mer än så tänker jag inte gå in på det här, för jag säger väldigt sällan B. Men jag tror nog att ni kanske tror att ni vet vilka ni är.

4. Vänner från min barndom som jag fortfarande har kontakt med
En och en halv. Den ena bor i Skåne och vi har möjlighet till kontakt, men vi har typ bara använt den möjligheten några få gånger. En gång på msn och några gånger på Facebook. Han har ingen som helst lust att återvända till Ödeshög, så vi kommer förmodligen inte att träffas på riktigt någonsin igen i hela våra liv, vilket är en skam. Han är barndomsvän både till mig och Joakim, som är den andra barndomsvännen jag har kontakt med. Mamma frågade mig för några år sedan om jag trodde att Joakim och jag skulle ha fortsatt kontakt efter vi började gymnasiet, och det har vi. Take that!

5. TV-spel som jag över huvud taget har klarat ut
Det är några till SNES, några till PS och kanske typ ett till NES. Om man räknar med Gameboy som ett "TV-spel" så kanske en sån lista inte skulle bli såå kort. Jag vet inte, det gäller att jag kommer på alla då. Fast den skulle inte vara så kort ändå, men den skulle inte heller vara jättelång, och därför får den vara med här.

6. Musik som jag har tipsat Oskar om
Jag vet inte riktigt, riktigt, riktigt vad jag har tipsat Oskar om. Curse OV Dialect minns jag att han fick från mig, det finns nog något mer men jag vet inte. Sedan finns det en hel del discografier som han har fått från mitt håll som önskemål på den tiden när MSN hade Delade Mappar. Då gav vi varandra musik fram och tillbaka i princip hela tiden. Varför tog MSN bort den funktionen?

7. Noveller som jag har avslutat
Några stycken, dom flesta till skolarbeten. Jag tror inte att jag har några avslutade kvar mer än en som jag vet att jag har, och den var till ett skolarbete (och väldigt dålig också). En av få finns här på tema: och handlar om en ensam brevbärare. Nils tycker att den var fin, mamma tycker att den påminner om en av mina bröder och jag tycker att den är flat och tråkig. Så då är vi uppe i två som jag kan komma ihåg. Men jag kommer ihåg en till, som är väldigt oerhört dålig och ett sammarbete med fyra andra killar.

8. Gånger som jag har placerat de/dem på rätt plats i text
Jag är väldigt osäker på de/dem och vet inte om jag egentligen någonsin lyckas sätta orden på rätt plats när jag skriver. Nu på senare tid har jag slutat med att överskatta mig själv och skriver endast "dom" om jag någonsin skriver. Om man bortser från den här bloggen så har jag inte skrivit på tre veckor i morgon. Tiden går snabbt när man sover.

9. Gånger som jag fnissar åt mig mina egna skämt som visar vara roliga på riktigt
En del tycker väl att jag är en rolig människa, men oftast är jag misslyckad när det gäller skämt. Oftast när jag umgås med folk måste jag vänta till alla har kommit igång med att skratta så att dom per automatik skrattar åt mina skämt. Annars är det bara emo-ungar som tycker att jag är rolig. Det är synd :(

10. Antal gånger som jag har skickat SMS med vett och sans i text
Det skulle kanske bli en utav dom kortaste listorna. Jag vet inte varför, men jag får för mig att skriva massa skräp varje gång som jag skickar SMS. Det är tur att min telefon gick sönder. Kort historia: när jag åkte tåg hem till Jesper skulle jag skicka ett SMS till honom samtidigt som tågvärden skulle upplysa oss resenärer om vilken nästa hållplats var, och sedan dess har jag inte kunnat skicka SMS. Däremot kan jag ta emot SMS, ringa och ta emot samtal. Men SMS med vett och sans är ändock en kort lista.

Och där har vi det. En lista som inte är en musiklista och därför förmodligen inte är en lista som någon bryr sig ett dugg om. Men förhoppningsvis har någon uttråkad person där ute lyckats döda några minuter med den. Jag fnissade inte en enda gång som jag skrev den, och den är inte i någon annan ordning än den ordningen som jag kom på sakerna. Den flagnar visserligen lite på slutet, men det är bättre än att göra en lista på mindre än 10 saker. Det är inte längre morgon och det beror på att jag har tittat på American Dad och rökt cigg under tiden. Tack för mig!

tema: an open letter to my friends in London, or "why i'm not where you are"

2010-06-28T03:35:00.004+02:00

"To whom it may concern":

Hi. I don't know how or where to start. but I thought "here" would be fitting.

Here is where i am at the moment, which happens to be Luleå. I am here for several reasons, and will remain here for a short while. I hope that you understand. I know you do. My first six months (almost) in London was probably the best six months of my life, and will probably remain at the top for quite a while. It's not that I'm not returning to London (fanny keeps insisting that i should call London "home", but i won't, because i'm not sure if i even have one), because i am, in awhile, possibly/hopefully in the end of august. So don't worry. in case you miss me, that is. I will be back. But things will probably be different next time around. But the future isn't what's important at this point (now).

There are, of course, reasons. And i thought that i should make them clear. First up is "money": since i've lived a quite umm... destructive life, in london, my money is running out, and because of my inability to find a job, my prospects of getting any more in London were quite small. Here, I have a job. And i thought that i'd use that to get a new, smaller fortune to use as a metaphorical safety net when i return. I need more money, basically. I hope that there'll be no problem with the apartment that I was supposed to move into about now, and if no-one is there to take my place for the time being (or forever, for that matter, if my chance at that already has passed. i don't hold grudges fyi.) i will pay my share of the rent.

nr. 2 is not as easy to explain. and in a way it's connected to reason nr. 3, which I will get to in the next paragraph, I hope. I've never been very good at being alone (or feeling lonely), and i'm not saying i did feel that way. not more than before, anyway. it's just that that feeling is so much more... tangible, in London. the few moments when i was left with only my thoughs as company (or just felt very alone) felt worse than anything i've experienced before, maybe because they were interspaced with long periods of not thinking at all. and that is why i need a new start. I had, and have, unfinished business, in luleå. and now, i have unfinished business in London, as well.

Do you remember the movie Garden State? Can you recall the ending? Zach Braff leaves Natalie Portman standing at the airport, all alone, but then, heroically, comes running back! I didn't. Come running back, that is. For six months. Because yes, there is a girl. And yes, I left her. And no, I never told anyone about that. I hardly spoke to her at all when i was in london, because i didn't dare. i thought i'd make me anxious. but that was quite unavoidable. So now, i'm back here, and unexplanably, she doesn't hate me. now i'm taking it one day at a time and what will happen later is a big blur. But you, as well as me, knows that i would have a very hard time coping with autumn and winter here. It's all arrangeable in the future. I hope. I think that is it.

So i'm sorry that i'm not where your are. i'm only trying to be happy. in a way. I hope that you don't hate me, cause i miss you, and look forward to seeing you again. Love from the coastal town they forgot to bomb down.

XOXO
/nils

tema: Hej. Etc.

2010-06-28T00:13:00.003+02:00

Hej. Jag tänkte skriva ett seriöst inlägg senare. Etc. Det kommer nog inte vara särskilt roligt. Oftast tycker jag (här råkade jag skriva ett "inte" utan att tänka på det. Det är kul, kommer ni märka snart, för att det blir en så kallad "Freudiansk felsägelse". Eller "skrivelse", men jag tror faktiskt inte att man kan säga så. Eller skriva.) att jag är rolig.

Om ni tycker att jag är rolig kan ni ju räcka upp en textbaserad hand i kommentarsfältet och samtidigt berätta om det är någon känd människa som sjunger duet med hon Annika i låten "I Though You Said Summer Is Going To Take The Pain Away", för att jag är nyfiken. Ja jag lyssnar på Hello Saferides debutalbum från tvåtusenfem, och ja, jag trodde att du sa att sommaren skulle göra slut på lidandet. Det blev betydligt mer nattsvart på svenska. Jag ska döpa en låt till "Sommaren Kommer Att Göra Slut På Mitt Lidande". För jag tänkte faktiskt börja försöka göra musik för nu har jag lånat smulles trummaskin. Det kommer inte att gå särskilt bra.

Nu spårade jag lite, men glöm ändå inte min förfrågan om vem som sjunger duetten och huruvida jag är rolig eller inte. Eller så kan ni bara skita i det och läsa en bättre blogg som är rolig på rikt, otecknat, och inte bara på ett väldigt ickeroligt, ironiskt oironiskt (det betyder att allt är sant, typ, men det är ironiskt av mig att faktiskt vara relativt ärlig för att jag inte är sådan egentligen (jag är en jävla lögnare, för det mesta) och därför blir det roligt.) och emo sätt.

Nu spårade jag igen. Förlåt, men glöm aldrig. Jag tänkte försöka förklara saker next time around. Men jag måste fundera på det först. (hjärta /nils)

tema: "you must be satisfied"

2010-06-25T20:52:00.002+02:00

Hej bloggen. Jag har ingenting att göra om dagarna så jag klickar runt på olika communities för att fördriva tiden om dagarna. Idag på Knullkontakt fick jag det här i inkorgen (varning för känsliga/underåriga läsare, texten innehåller "grova" ord och väldetaljerad sexuell kontakt):

HEJ! Skulle du gilla det här? Men t ex så här skulle jag vilja göra med dej. Vad känner du nu inför det som jag här kommer att berätta för dej?

En träff kan gå till på olika sätt, men det som jag ser som allra bäst, är att du kommer hem till mej, och då bekantar vi oss med varandra, sitter i soffan och småpratar, dricker en kopp kaffe, och under tiden så kan jag börja smeka dej lätt, fortfarande har du kläderna på dej, men sakta knäpper jag upp din skjorta eller om du har en tröja på dej, att jag låter ena handen komma innanför tröjan, så att jag mjukt kan massera din bröstkorg, dina bröstvårtor, sedan låter jag handen gå längre ner emot din mage, som jag masserar med mjukt med min hand, medan den andra handen letar sig in mellan insidan av ditt ena och sedan ditt andra lår, för att så småningom närma sig din pung, mjukt ger jag din pung ett lätt tryck och jag känner att du börjar få stånd. Sakta knäpper jag upp dina byxor och drar sakta av dej dom, men du har dina kallingar fortfarande på dej, men det märks med allt större tydlighet att din kuk börjar växa sig stor, inte längre mjuk utan den styvnar till, för att till sist vara hård.

Då drar jag ner dina kallingar, och då ser jag din hårda, kåta kuk i all sin prakt då den är hård. Jag tar den mjukt i skaftet och lätt och med varlig hand så börjar jag runka den, för att sedan låta min tunga ta över som kysser ditt kukskaft, samtidigt som min hand smeker din mage, efter en stund så börjar min tunga leta sig upp emot toppen och når ditt ollon, jag låter min tunga leka runt ditt ollon, samtidigt som jag mjukt masserar din mage. Efter en stund som tungan lekt runt ditt ollon, låter jag min mun ta över, din kuk glider sakta och försiktigt in i mun, låter tungan leka igen runt ditt ollon, för att sedan varva med min tunga leka runt ditt ollon till att jag mjukt börjar suga först ditt ollon för att sedan suga hela din kuk, du börjar känna att du är på gång för att det vill gå för dej, jag suger din kuk till slut kan du inte längre hålla emot utan det går för dej och din kuk sprutar ut sin varma sperma i min mun, sedan är du nöjd och jag låter din halv hårda kuk vila på din mage, tills dess att det åter är dags för en ny likadan behandling som jag redan har berättat för dej.

Nå hur kändes den här läsningen? Skulle du vilja uppleva den? Då gör jag det gärna för dej och din kuk? Du frågar om bilder. Jag har mycket dåligt med naken bilder på mej. Så gott som inte någon eller några, men du kanske vill och kan ta några under tiden som jag gör det skönt för dej och din kuk med min mun? Har du några bilder på dej? Är nyfiken på att få se hur du ser ut. När skulle du känna att du vill träffa mej nu då?

Jag kan både dag- som kvällstid, så det ska inte bli till något problem. Önskar att du hör av dej mycket snart igen nu. Har du möjligen msn? För det är ett bra sätt att prata med varandra? Jag har det. Ha det bra, var rädd om dej + kuken. Väntar med intresse på ditt svar.

Som vanligt är det en man på 50 bast, då.

tema: ...och i på svensk mark blåser rojalistiska vindar...

2010-06-19T17:53:00.002+02:00

Det blev ett jävla röj i alla fall. Det är det enda jag har att säga om "bröllopet", och jag säger det endast för att jag ville använda rubriken där. Nu är jag less.

Jag har varit i Luleå i blott fyra dagar nu, och redan hunnit göra massor. Typ som att gå på systemet, jobba lite, dricka kaffe, sitta på udden, gå på hemmafest, ligga i sängen alltför länge, gå på klubb, äta thaimat, träffa massor av människor (men inte alla, tror jag.) etc. Jag är så fruktansvärt förvirrad dessutom. Jag blir sliten hit och dit och varhelst och jag vet inte vad som pågår och jag har den där konstiga smaken i munnen igen och jag kan inte förklara och jag vet nästan ingenting. *pang*

tema: ett gott skratt!

2010-06-17T20:03:00.001+02:00

Ni måste ju se den här om ni inte har sett den. Jag är inte så mycket för att sprida vidare Youtube-filmer, men den här är ju helt guld värd.

tema: shit! (och btw)

2010-06-17T14:17:00.003+02:00

typ helvete och grejer! jag har precis bestämt mig för att sluta röka! typ sommaruppehåll och grejer XO!-- VRF?! Nä. Skoja. Ja undrar inte om varför för jag måste ju spara pengar ändå. Jag gav bort mina sista cigg och allt jag har nu är mat och nicorette pepparmint 2mg. Skittråkig läsning men jag har inget bättre för mig... skala dra ut till familjen typ snart, funtat på att skriva på novellen också. Glömde totally bort den till idag.

btw: om ni klickar här så kan ni ladda ner mitt "fantastiska album/whatever" som heter "Härnäst: Nästkommande Vecka". Asså, inte för att jag tror att ni är intresserade och grejer, men endo.

byeblogg

tema: så bär det av igen

2010-06-15T07:43:00.002+02:00

Nu är klockan 06:43 i London. I Luleå är den 07:43. Jag kommer tappa den timman av mitt liv igen nu. Fast jag får väl tillbaka den nån annan gång.

Kommer till Luleå ikväll. vet inte om alla vet det. Ett tag planerade jag att det skulle bli en överaskning, men det hade nog varit om jag hade dykt upp på dagen och kunnat dyka upp på ett fika eller typ floras... om de nu gör sånt fortfarande :(. Hoppas det. Hejrå.

tema: common people like me

2010-06-13T16:03:00.005+02:00

Här är en dikt som jag har skrivit, rättfärdigad av att den relaterar väldigt väl till Nils senaste painting (där han nästan blir överkörd av en black cab). Dessutom är jag är lite avundsjuk på honom, då min Apple Mac inte besitter någon motsvarighet till Microsoft Pant. Grr.

Kylan finns ännu
men regnet känns behagligt ljummet i kontrast till blåsten
Eller snön
Uppfriskande nästan
Tills det går ut över ens nya skor

Oproportionsenliga vattenansamlingar att studsa över för att i nästa stund finna sig fångad i strålkastarna hos en Vauxhall Astra och inse att man negligerat det regnreflekterade röda ljuset
livet som insats
men skorna var dyra

En till lite deprimerande sak hände hos Nima; där jag träffade en grekisk flicka som jag kom väldigt bra överens med. Hon jobbade med ett arkitekturprojekt på Saint Martin's College i London. Här kommer den deprimerande delen: först när hon hade gått, efter att vi samtalat en stor del av kvällen, insåg jag att situationen var exakt identisk med den i Pulps Common People. Nästan. Och med tanke på att jag kan citera hela texten utantill hade det lätt kunna ge fem minuter av extra konversationstid. Drygt.

She came fron Greece she had a thirst for knowledge/she studied sculpture at Saint Martin's College/That's where I caught her eye

etcetera.

Ändå lyssna på det här: http://open.spotify.com/album/5sScGdiKDLwMPQMO688baH
Det är Martins födelsedag i dag (enligt hans fansite (Martin är bassisten (i The Hoosiers))). Hej då.

tema: pannkakor och äggknäckning

2010-06-13T12:21:00.002+02:00

NU bor jag i Ödeshög! Igen! Bodde jag i Ödeshög när jag gick med i temakolon? Jag minns inte. Tror inte det. Men nu bor jag här, fast med en tweest: själv! Jag spenderade första natten här. Igår flyttade vi ett lass och efter det så åkte vi till Tranås för att fira min kusin till student blablabla.

Runt tolv-tiden i natt behövde jag köpa cigg och gick til Rasta (det är rakt igenom hela "bynn") med Modeselektor i hörlurarna och kände en sådan nostalgi från förr i tiden att jag inte kunde undgå att bli glad. Jag minns inte riktigt när jag kände mig SÅ glad senast. Det är konstigt; när jag bodde här så hatade jag stället, sedan flyttade jag och saknade det. Nu återstår det att se vad som händer. Jag har saknat atmosfären som Mjölby inte har. Det här är mer en författares miljö.

Nåväl. För att återgå till mitt tema:: jag lagar pannkakor. Jag förstår inte varför jag är så bra på att knäcka ägg - jag tycker inte om ägg eller bakar/lagar med ägg allt för ofta. Fast jag vet helt plötsligt inte hur jag har mätt. Det här blir nog två skitdåliga pannkakor. Förhoppningsvis inte jätteäckliga. Om man följer måtten så ska det bli cirka 10 bra pannkakor. Jag tror att jag följer mitt dl-mått lite för dåligt. Får se. Tur att man får mer än ett ägg i en kartong, då har jag flera chanser på mig. Jag gick och tittade på första kakan innan föregående mening och den såg konstig ut (visst, det är american style, men ändå).

När jag köpte äggen idag på Ica så träffade jag min gode kamrat Oskar, och han kanske svänger förbi här en sväng efter frukost! Han köpte O'boy till frukost, det var därför han var där. Det enda jag saknar just nu är mitt duschdraperi så att jag kan ta en dusch.

tema: fler anekdoter

2010-06-13T00:58:00.004+02:00

hej höll på att bli överkörd av en taxi tidigare. gjorde en paintbild för att illustrera vad som kunde ha hänt.

Kan väl berätta lite fler anekdoter. I torsdag stod jag och Bonk i kön till Catch (bra gratisställe på torsdagar) och väntade tålmodigt på att få oss lite att dricka (vodka tonic för mig, bitburger för henrik, vi ät ett sådant gift par) när en man halvt tränger sig in i kön. Han verkar fruktansvärt berusad (detta skulle visa sig vara smärtsamt sant) och försöker prata med oss. Han verkar inte ha någon aning om var han är. sedan spyr han på min vänstersko. Han erbjuder mig pengar men jag blir lite rädd och tackar nej. Sedan säger han att han ska bjuda oss på drinkar som plåster på såren. Då kommer en vakt och säger åt honom att han inte kommer in, men han fattar förstås inte, även om jag gör det; förstår att det inte blir några drinkar, tänker "what the fuck" och försöker kräva en tia av honom för skorna så att jag åtminstone får något för besväret. Han ba tittar på mig oförstående. Vi gick in på catch, inte han. Fick inga gratisdrinkar varken där eller på joiners. hade till och med klätt mig som Boy George. men icket. här fick man betala själv. Blev lite packad på vodka tonic och när det väl var dags att dra så fick jag för mig att vi skulle åka taxi för att det är mysigt att åka taxi och dessutom är det inte så dyrt här. så det gjorde vi, jag betalade för att jag hade tvingat de andra promenadsugna. Vi skulle ha efterfest men ingen dök upp så jag drack en halv öl och gick och la mig. Det var trist men jag var trött.

Igår var det fredag och jag hängde med James på en utflykt till norra förorterna där han växte upp. Det var fint, det såg ut som luleå eller vilken småstad som helst och hade inte ens ett londonpostnummer. Enfield heter stället. Vi gick på en pub där, det verkade som att de aldrig har sett en hatt där ute, för min fick då väldigt mycket uppmärksamhet. Nu är jag väl med på typ fyra bilder där en flicka har min hatt på sig och kramar mig drucket. De var väldigt uppfixade där också, precis som på ställen i småstäder (tänk er översminkade tjejer på Cleo och Allstar och killar i vaxad kort lugg och polotröja (piké, whatever. det som på engelska heter Polo shirt.) i skarpa färger. Ni vet exakt vad jag menar. Vi drack en öl, gick och köpte en pizza och gick hem till james polare, där han bor just nu. Sedan åkte jag och mötte upp med Nima och folket hemma hos dem men det har jag redan sagt.

Det var kul i... umm... onsdags? också. Tror att det var onsdag. Var i Soho med Fanny. Drack öl på De Hems som är en hollänsk pub som serverar belgisk öl. Gick sedan när hon började jobbet och mötta upp med Elin m. fl. som satt på ett posh ställe vid Holborn där de ignorerade mig i baren så jag blev less (jag hatar när de är dryga) så jag kollade vilka dyra öler de hade, såg att de hade alla typer av Chimay utom Chimay White, så naturligtvis frågade jag efter den. När de sa, "nej den har vi inte." så sa jag "jaja, en Chimay Triple får väl duga då". Jag vet inte om de märkte att jag försökte dryga tillbaka. Jag fick min öl och försökte hålla minen när jag pungade upp fem pund för den.

Skickade just ett sms till Fanny som löd "på östfronten intet nytt" för att de verkligen inte verkar hända något här i afton. Fast det är väl bara jag som inte anstränger mig för att hitta något. Med tanke på att jag bara har några få dagar kvar här borde jag kanske anstränga mig mer Egentligen. Fanny skriver att hon ska på "tolvan" (rockbar). Henrik är påväg hit med kakor. ska koka te. Får se om det blir något mer än så i afton. Klockan är ju redan tolv för tusan. Ska kanske ta en promenad i parken om en stund. Bara jag inte blir rånad. Eller så gör jag det när det har börjat ljusna igen. Deprimerande sysselsättning en lördag i London. Sitta och vänta på soluppgången ensam. Nåväl, snart kommer Henrik, då blir det kakfest.

Jag förundras över exakt hur många studentbilder som dyker upp på facebook. verkar som att hela världen tar studenten nu. eller tog, igår. Grattis alla hursomhelst. Ni verkar vara en stor och fin generation.

Nu ska jag äta te och kakor. Kanske blir helt sysslolös i afton och då lär jag väl skriva något mer. puss.

tema: pinis

2010-06-12T18:07:00.002+02:00

Hej hö. Jag lyssnar på p3-podcast och de spelar fortfarande Lovechild av Fibes Oh Fibes vilket är kul för att de har spelat den i typ två år, oavbrutet eller något för jag minns att jag var jätteless på den typ redan i september vilket är typ ett skämt. Där tog den bästa meningen jag någonsin skrivit slut. fast pang prego är kul. det här är typ sista avsnittet någonsin vilket gör det extra kul (allt som tar slut är kul, saker som ba fortsätter är trist. lol). Jag är ensam i lägenheten vilket innebär att jag inte kan gå ut för att jag inte har en nyckel och blir utelåst. Vill ni höra det mest pinsamma jag någonsin gjort, nästan? Klart ni vill. Det är fruktansvärt roligt.

Det var typ en lördag eftermiddag. eller fredag. Bodde i lägenheten i Shadwell och var lite förvirrad. Hade just tagit en lång och varm dusch och gick runt i lägenheten i handduk som man gör för att det är trevligt. Jag kände mig lite ensam (överaskande nog; jag var ensam) och väntade på att nån skulle komma hem typ James eller Henrik så att jag skulle ha något att göra. Och då när jag satt där i soffan ensam, i min handduk (det känns hela tiden som att detta ska spåra och bli snuskigt, men ack, så är inte fallet) när jag hörde ett ljud utanför dörren. Jag tänkte: "det är henrik! Han kommer nu! Ska gå och öppna åt honom för att jag inte kan vänta på att han krånglar fram sin nyckel!", så jag gick fram till dörren, öppnade, och såg tomhet. Det stod ingen när. Den naturliga reaktionen på det borde väl vara att rycka på axlarna, stänga dörren, och sätta mig i soffan, nästan helt naken, och fortsätta att deppa. Men icket, jag var så övertygad att min räddning hade kommit att jag gick ut för att spana så att det verkligen var säkert att ingen var där, för gud förbjude att jag skulle missa en besökare. *pang*, säger dörren och går i lås bakom mig. Yes, exakt vad alla väntade sig skulle hända. Så, där stod jag, iklädd en stor, grå handduk och ett linne. Ingen mobil, inget att göra, utanför min ytterdörr i Shadwell. Två våningar ner, på markplan, donade mängder av helgpeppa köttmarknadsanställda (en riktig köttmarknad, inte en metaforisk köttmarknad som Grace eller Allstar eller något annat sunkigt uteställe vars namn doftar som en gammal ogrillad t-bone steak iförd foppatofflor. *white trash-satir*) och lastade in de sista halalslaktade fåren i de sista kyldiskarna och tänder en cigarett för att fira ledighetens ankomst. Någonstans, långt borta, sitter Henrik på ett wificafé som han gillar lite för mycket (jag var där på poesiläsning ett kort tag en gång och mängden tjugoåttaplus konstnärstyper med stickade accessoarer och koftor var nästan skrämmande.), helt omedveten om min smärre kris. Jag satt där, inklämd mot dörren för att inte synas från gatan, i cirka fyrtiofem minuter (gissar jag, hade ingen klocka) innan James dök upp. hans första reaktion var förstås "oh my god". Nu kan jag nog inte brodera ut det något mer tror jag.

Det var kul, va? Jag tycker att det är en helt ok historia. Jag försöker fundera ut om jag har några fler bra, samtida historier. Men typ inte. Igår var jag hos Nima, det var fint, jag kom dit helt utan stöd från våra gemensamma bekanta som var min väg in i det sällskapet från första början, men blev mottagen som en nära och kär vän. Kände mig väldigt uppskattad. Sedan minns jag inte så mycket mer för att jag drack en grogg bestående av större delen gin och några skvättar av vad jag tror var "boost", vilket är en billig variant utav typ Red Bull. Senare gjorde jag en statusuppdatering på facebook som löd "oh my god", me jag minns inte riktigt varför. Jag tog mig hem i alla fall. Tror att jag åt flingor och mjölk nästan helt utan mjölk också. Henrik har jag inte sett till på hela dagen. Jag tror inte han sov i våran tilldelade säng här. etc.

Det är fint för jag har internet nu så jag tänkte att jag skulle typ dela med mig av någonting internetrelaterat. men jag vet inte riktigt vad. Jag kan ju först påpeka att i förrgår i Soho så såg jag inte mindre än FYRA (4!) medverkande i Skins säsong 3-4 (Emily, Katie, Naomi och Effie) och, lyssna här: Tim Minchin! Detta är Tim Minchin:

tack hej. vi hörs sen nån gång.

tema: Mjölby som ett bostadsår

2010-06-11T11:57:00.003+02:00

Från och med idag ska jag flytta till Ödeshög. Vi får se när första lasset går. Förhoppningsvis är allting flyttat imorgon eftermiddag. Det har varit ett år med en salig blandning av händelserika och händelselösa perioder. Exempel 1: Förra våren gick det inte en enda vecka på ett par månader utan att jag, Adrian och Joakim söp minst en-två gånger. Exempel 2: Sommarlovet mellan årskurs 2 och årskurs 3 gjorde jag ingenting mer än satt hus/katt/växt-vakt.

Och så har jag träffat fasligt sköna människor. Typ som Sofia (always), Torbjörn, Svenne, Lisa, Josef och med flera! det är sjuuukt! Asociala Johannes och Hans Kompisar ska min första bok heta.

Här kommer många saker som jag minns och won't soon forget, utan kronologi:
Jag minns när Adrian fick ett stipendium av Mjölby, 15 000 rakt ner i kistan, och vi söp som jävla as för att fira det hela. Jag minns när jag var i Ödeshög och fick ett mms av Adrian på Otis i vår lägenhet. Jag minns när jag skrev ett brev som jag postade till Amanda. Jag minns när vi hade värsta övernattningen hemma hos Torbjörn - alla vi som kom dit var där för första gången och blev sjukt häpna över hur stort huset var. Jag minns när Torbjörn satte mig i det kallaste rummet i hela huset och hänvisade till det som min sovplats. Jag minns att jag undrade vad jag någonsin hade gjort honom. Jag minns varje gång som Otis sov mellan mitt och Adrians ben varje gång vi satt framför TVn och åt middag. Jag minns hur Otis alltid kom och hälsade på oss och hur han älskade att bli upplockad och kelad med när vi kom hem från skolan. Jag minns alla kvällar i Linköping som jag har rullat hem. Jag minns när jag och Jesper följde med bartendern Emelie hem första gången och blev tvugna att vänta på första tåget på morgonen för att komma hem innan skolan. Jag minns när jag gav min storebrors flickvän ett kärleksbrev i tristess och la det i fel skåp i skolan. Jag minns när Sofia stängde in Otis i kylen... jag vetifan asså, den tjejen är helt i sin egen värld ibland. Jag minns när jag loggade in på msn och Sofia skrev "hej johannes vi satt i matsalen och pratade om hur snygg du är idag". Jag minns när jag söp med Danne första gången, efter att ha träffat honom typ tusen gånger, och han erkände att han haft något emot mig innan det för att han trodde att jag var stel och trist. Jag minns när jag och Joakim skulle gå till Sibylla och hittade Sofia utanför min och Adrians förra lägenhet för att hon var ensam och hade tråkigt och trodde att det var där som alla hängde. Jag minns när jag hade varit på Sibylla, själv, och kom hem och hittade en påse med kakor som Sofia hade bakat utanför min dörr. Jag minns när jag och Jesper åkte till Norrköping och såg världens suraste gubbe och Jesper sa "han är glad idag" och vi skrattade oändligt mycket! Jag minns när jag fann Sole and The Skyrider Band på vinyl och Oskar blev avis tror ni mig inte eller? jag kan lägga upp en bild! Jag minns hur jäkla många gånger jag har cyklat hem full också. Jag minns när jag var en helhelg i Göteborg på besök hos Helena för att jag skulle bo med henne, men det blev inget me't. Jag minns hur ofta jag inte haft dricka till hemmafester för att jag inte vetat om att vi skulle ha en förrän dagen var kommen. Jag minns alla gånger som jag har fått säga till lärare att Adrian har varit sjuk. Jag minns alla tjejer som jag har kysst, inte alls många. Jag minns hur öppna allas relationer var emot alla. Jag minns när jag fick albumet Young Adults Against Suicide av Ninja High School från Dotshop innan dom la ner och hur Oskar inte fick det albumet. Jag minns vilka skivor som jag har sålt och skänkt till Adrian. Jag minns min julklapp som jag fick av Joakim, min julklapp som jag gav till Joakim, julklappen som jag gav till Adrian och den som Adrian gav mig. Jag minns när jag och Adrian tittade på dokumentären King of Kong utan att ens intressera oss för vad mer gick på tv. Jag minns när jag tog studenten. Jag minns när jag och Joakim gick en entimmespromenad till Rasta i Ödeshög och var framme där vid tolv/ett-tiden och väntade på sex-bussen. Jag minns när jag och Linda firade in det här året med en stormfylla och gjorde en helt awesome playlist till Spotify (länk (hoppas att jag gjorde rätt nu)). Jag minns alla födelsedagsfester som blev firade hemma hos Joakim som tradition. Jag minns hur sällskapsjuk Otis var när han flyttade till Ödeshög och jag var den enda människan som var i hans närhet. Jag minns att Johannamarknaden förra året var Joakims första Johannamarknad. Jag minns att jag gav bort ett par skitfula byxor som jag ångrar att jag gav bort. Jag minns när vi lyssnade på Modeselektor i förra lägenheten och spelade kort. Jag minns när Sofia och Amanda kom på besök förra sommaren efter att jag kom hem från Ödeshög. Jag minns när Sofia och Amanda och Torbjörn kom på besök efter att jag kom hem från Ödeshög när Adrian var utomlands och jag var jättetrött och tråkig medan dom drack glögg. Jag minns mitt lekalbum "Gemener på vitt" och hur mina tre låtar som jag gjorde på tre dagar i Ödeshög förra sommaren lite fick mig och Nils att börja skriva till varandra lite regelbundet på msn. Jag minns hur vi ofta klagade på att Oskar aldrig var inloggad på msn. Jag minns alla serier som jag och Joakim har tipsat varandra om genom åren. Jag minns nästan varje gång som Sofia blev glad av att se mig, kramade om mig och kallde mig för "älskling" (det var för många gånger för att minnas alla!). Jag minns dom gångerna som jag och Adrian satt under fläkten och rökte och talade ut om kärlek och ensamhet till låg musik från min laptop. Jag minns hur jag gick från Lucky Strike till John Silver till Davidoff till vita Prince. Jag minns hur jäkla äcklig Star Gin är. Jag minns att jag aldrig klarade av något av Prince of Persia-spelen till Super Nintendo på grund av två omöjliga hopp i båda spelen. Jag minns alla gånger som jag har dansat crazy danser som skulle ragga upp massa tjejer varje gång jag lyssnade på mp3-spelare innan jag lämnade lägenheten.

Det är några av sakerna som jag minns när jag tänker till lite. Såhär i slutet på mitt Mjölbyliv sedan Adrian flyttade ut har inte för mycket hänt i mitt eget liv. Men det gör ingenting. Eller. Rätt mycket har hänt såhär inpå våren och början på sommaren. Jag hoppas att det håller i sig och att lite fler folk hakar på att hitta på saker med mig och min krets. Annars kommer jag att börja sakna alla ännu mer än vad jag gör nu.

Men nu ska jag fortsätta packa, jag har tagit ett tillräckligt stort uppehåll.

tema: då var det väl dags igen...

2010-06-10T06:17:00.002+02:00

This is our Music from A Bachelors Den
the sound of loneliness turned up to ten.
A horror soundtrack from a stagnant water-bed & it sounds just like this.
This is the sound of someone losing the plot
making out that they're okay when they're not.
You're gonna like it, but not a lot & the chorus goes like this:

Oh Baby, here comes the fear again.
The end is near again.
A monkey's built a house on your back.
You can't get anyone to come in the sack
& here comes another panic attack.
Oh here we go again.

So now you know the words to our song,
pretty soon you'll all be singing along.
When you're sad, when you're lonely & it all turns out wrong.
When you've got the fear.
& when you're no longer searching for beauty or love -
just some kind of life with the edges taken off.
When you can't even define what it
is that you are frightened of
this song will be here.

Oh Baby, here comes the fear again.
The end is near again.
If you ever get that chimp off your back.
If you ever find the thing that you lack
but you know you're only having a laugh
& here we go again.
Until the end
Until the end

tema: paint-ing

2010-06-10T03:10:00.003+02:00

Här är en ny. Inte för att någon bryr sig. Alls. Den heter "Vad är det som är fel?". Den är rätt dålig och billig och skit i största allmänhet.

tema: självmordsserien, del 3

2010-06-08T01:49:00.002+02:00

del två kommer när jag känner för det, här är del tre. den är bäst av dom tror jag. Den heter "Ändå värt".

.

tema: last night on maudlin street

2010-06-08T01:26:00.002+02:00

Vill ni veta varför jag inte har skrivit, va? Egentligen inte, men nu är det faktiskt så att jag och bonk just har flyttat ut ur vår lägenhet i Shadwell. Jag blev ite tårögd när jag stängde dörren till vårat rum. Att flytta ut innebar förstås en himla massa problem och förpliktelser såsom flyttstädning och deposition och sådant tråkigt. Ni vill säkert inte höra.

Hur som helst har vi flyttstädat. Jag har lagt mina campa tendenser åt sidan och skrubbat bort den allvarliga mögelinfektionen vårat badrum led av. Till detta använde jag ett blekmedel jag köpte av en snubbe på Whitechapel Road. Det är precis så intressant som det låter. Jag var på Sainsbury's (tänk ica kvantum eller något9 och försökte hitta något som skulle ta ihjäl denna svampinvasion, men ack, där fanns bara olika sprayer som skulle verka olika länge och kostade olika mycket. Ingenting som sa "mord". Besviken gick jag därifrån, och kom upp på whitechapel road (stor väg mycket grejer), där jag ser en kille stå i ett halvtaskigt marknadsstånd, omgiven av konstiga flaskor. Jag sa till honom: "I need something strong!" och han sålde mig en stor blå flaska klorinbaserat blekmedel som var "extra starkt". Jag tror att det stod "kills everything på flaskan". Allt gick åt. Typ två liter. Jag var lite snurrig efteråt, och mina cheaps är betydligt punkigare nu.

Onödigt lång berättelse om kemikalier. Nu ska jag berätta om... att vi typ blev blåsta. Vi har i alla fall en räkning på 624 som bara väntar på att få hamna i domstol. Mr. Landlord hade nämligen inte informerat oss (enligt honom hade han informerat de vi tog vårat rum av) att man måste byta vem som tar emot räkningarna från vattenbolaget, vilket vi inte hade gjort, och då blev det såhär. Orkar inte gå in på detaljer, men jag tror att vi kan lösa det.

Vidare ska jag till Luleå inom kort, närmare bestämt nästa vecka, och stannar där i några veckor. Jag fick under en kort tid för mig att jag skulle få hem alla mina grejer, för att jag inte har någonstans att bo. Sedan provade jag att frakta allt en kort bussresa från våran före detta lägenhet till där vi för tillfället huserar, nämligen hos fantastiskt gästvänliga Bea, Ben, Johanna och Amanda. Där de dessutom har internet. för att de faktiskt betalar sina räkningar.

Jag känner mig lite som ett blankt blad nu, jag har inga direkta planer (eller ja, jag ska till luleå, sedan tillbaka till London. etc. kanske skaffa jobb.) som hänger över mig, inga obligationer alls den kommande månaden, utöver att inte använda upp mina pengar. det blir fint att åka till luleå. Det finns så mycket jag har saknat där. blää. Vill inte tänka på det.

Oskar skrev en gång att saknad är en bra grej. Jag håller inte med. Det suger. Jag ska lägga upp en painting när jag har bestämt vilken. Kanske en till i självmordsserien.

tema: fuck.

2010-06-03T13:40:00.002+02:00

Imorgon tar jag studenten. Igår blev jag sjuk. På lördag kommer lite släkt på middag.

och jag är sjuk!!

Jag har ingen lust med utspring, fotografering, champagnefrukost, studentfest eller fucking shit. Inte heller med att åka på en jävla vagn. Jag vill träffa Oskar och röka och ha högläsning av allt som vi har skrivit och dricka något billigt vin på en gräsplätt trots att jag inte gillar att sitta på gräsplättar eller att dricka vin men ändå det blir vad man gör det till säger en del. I övrigt började jag på en novell igår, jag vet inte om jag nämnde något om det i mitt inlägg från igår, som jag i övrigt inte var sjuk under skrivandets stund då. Sjukdomen tog mig med språng. Hela min huvudregion gör ont. Anyhoo, min novell kommer handla om att vara ensam för att man inte riktigt fattar att man inte behöver vara ensam. Min huvudkaraktär är en kille som berättar i jag-form lite historier från då och då om hur det alltid är "jag känner inte för dig mer än som kompis" för honom. Ptja. Jag funderar på att ställa upp i Umeå novelltävling med den, men kanske inte.

Vi får se. Men den kommer bli klar, definitivt.

tema: lite text och en tanke på slutet

2010-06-02T15:35:00.003+02:00

Stön och fy fan vad varmt det är, jag vill inte dö än! Så idag skiter jag i hur ful jag ser ut och klär mig i shorts och flipflop resten av dagen. Så fort jag kom hem från skolan så bytte jag om. Lixxx ingen kommer ju se mig ändå för ingen är ju här :P haha!

Förutom värmebölja så är det en massa andra saker som jag inte vet om jag ska se fram emot som händer. På fredag (iövermornasså) tar jag studenten. Alla mina klasskamrater vill sitta inne på en jävla krog ikväll och bara tjåka och grejer, ingen som vill göra något, och det får mig att tappa "peppen" lite. Peppen är ett fult ord, slut på fotnot. Jag har ingen lust med studenten, inte nu i alla fall. Inte med dessa människor. Jag vill ha likasinnade som lyssnar på mig istället för människor som skriker "woop woop det blir ju tre bortkastade år jöh" så fort jag har nämnt att jag vill hoppa av. Ikväll tänker jag inte hänga med dom, jag vill ha nya kompisar.

Sedan ska jag flytta snart. Tillbaka till Ödeshög. I en skitstor etta på typ 47 kvadratmeter. Vill jag det? Ja, det vill jag. Väl. Åtminstone mer än vad jag vill bo här. Min storebror med flickvän och barn bor i Ödeshög, så jag föredrar nog att vara i Ödeshög. För att jag kanske flyttar till London. Inget är bestämt, men vi har pratat om det och allt möjligt. Planerat och grejer.

Men jag vet inte. Just nu vet jag inte mer än så att jag är ledsen. Snälla, någon, ge mig vinter så att jag kan känna att det finns någon atmosfär i luften!

tema: 400 slag (mot hjärtat)

2010-05-27T17:40:00.003+02:00

det här är visst mitt fyrahundrade (sic) inlägg. Det firar vi med en pretentiös referens i rubriken, eller "temat". Har inte kommit på ett sätt att knyta in rullen om lillkillen eller något annat här. Ska lägga upp del två av självmordsserien trots att jag inte alls känner mig särskilt "in the mood" för sådant. Jag känner mig utvilad. Som om jag har fått en helt normal natts sömn. Det känns konstigt men bra. Sova från ett till elva. Synd att det krävdes en helt sömnlös natt innan det för att det ens skulle gå.

Jag var på Borough Market idag. Jag hade inga pengar på mitt kort. Jag råkade använda upp alla mina kontanter på öl, ost och en macka med ett ton smält ost på. Sedan insåg jag att för att få tag på nya pengar var jag tvungen att använda internet. Och för att använda internet var jag tvungen att köpa något på ett wificafé. För pengar. Som tur är är vi solidariska här i östra London (med vissa undantag. oftast fjortonåriga grabbar. mer om det inom kort.) så jag fick använda internet helt villkorslöst här på vintage emporium för att fixa pengar. Hade nog fått sitta kvar utan att köpa något, men jag ville ju faktiskt ha kaffe. Och nu vill jag ha en till kaffe.

Ett annat problem med att sitta ensam på wificaféer är att man inte riktigt kan lämna datorn. Kan bli vissa problem. Typ om man blir kissnödig. Igår satt jag och höll mig i fyrtiofem minuter tills fanny kom.

Jo, grabbar på fjorton år. gick förbi ett gäng tidigare idag när jag promenerade genom en park (Swedenborg Gardens, mitt emot bilaffären som har en bild på Björn Borg i skyltföntret utan uppenbar anledning) tidigare idag mötte jag en stor grupp av dessa. När jag gick förbi lät det bara illa. Typ "wuuuuooh wuuuoohp!", och när jag hade gått femton meter skrek en av dem efter mig: "Wuuuoop! Pull down you pants, prick!". Jag vet inte vad han menade, för såvitt jag vet betyder "pants" på brittisk engelska underkläder, eller kalsonger, om man så vill. "Trousers" är byxor. Så han sa alltså "Wuuuoop! Dra ner dina kalsonger, penis!". Jag gick snabbt därifrån.

Jag funderade på att köpa ett par fantastiska kängor tidigare i veckan. De har hemsökt mina drömmar sedan jag först såg dem för flera veckor sedan. De finns på min favoritbutik, vintagebutiken Bang Bang i Soho. Fantastiska grejer, fruktansvärt intressanta plagg för en relativt liten summa; det är väl typ samma priser som typ Beyond Retro och Rokit, där de säljer uteslutande urtvättade tishor med texten "California Fishing Association" på för tjugo pund, bara att de har asfina saker. Nåväl, åter till kängorna. De var asfina. Tack och lov var de för små. De var Jil Sander, vilket jag aldrig någonsin skulle kunna köpa nytt, för att det är så dyrt, men dessa var vintage så de kostade bara 200 pund. Detta är dock inte heller något jag egentligen har råd med, men det är något jag kan köpa. Vilket jag förmodligen hade gjort, hade de passat. Om jag känner mig själv. Ack nåväl, jag har ju tid till hösten att hitta de perfekta kängorna, anyway. Eller ja, de var ju perfekta, men ett till par perfekta kängor. Det lät fruktansvärt svårt, när jag formulerade det så.

Nu ska jag inte shoppa. Har köpt en ny judehatt; tappade den förra på en italiensk restaurang där de säljer pizza per yard. Tror jag. Vi var så fruktansvärt högljudda (ni vet säkert alla vad italienskt vin gör med en) att jag inte vågade mig tillbaka, plus att det är en bit att gå. Jag vill dock köpa en väska här. De är så himla fina...

Som nån av er kanske vet kommer jag till Luleå om ett tag. Vet inte om jag säger exakt när, blir lite kul med en överraskning. Eller något. Fåse, ännu finns det tid. Vet inte hur länge jag stannar. Nån vecka. typs.

Jag trodde tidigare, fram tills igår, att jag hade slarvat bort en påse med sju cd-skivor som jag köpte begagnat i soho innan en redig, redig, redig barrunda som som vanligt slutade i tårar, bråk och ångest. Så går det om man tror sig kunna hantera tequila. Ska sluta med sådant innan jag tappar (fler) vänner. Fast jag vet inte, det kanske löser sig.

tema: fyllefynd

2010-05-26T21:43:00.005+02:00

Ni vet hur man vaknar upp vissa mornar och det står en röd plastjulgran invirad i toalettpapper i vardagsrummet? Sådant händer med jämna mellanrum i den lilla lägenhet som Nils och jag nu spenderar våra sista veckor i. Följande bild tog jag i fredags kväll/lördags morgon:

Fotografiet föreställer Gavrilo Princip (t.h.) och Gunilla Martinez Esperanza (t.v). Hunden hittade jag för några veckor sedan då jag promenerade hem från Soho. Först kallade jag honom Franz Ferdinand, men det kändes lite oorginellt. Den bystiga damen var en present från Elin och Fanny. Hon har dock försvunnit från vår lägenhet nu och jag önskar henne all lycka på sina vidare äventyr.

Andra fyllefynd inkluderar:

1. En kon
2. en soffa

Nu ska jag ansluta mig till Nathan och hans vänner. Jag träffade honom föra veckan på 12 Bar och lyckats springa på honom helt oväntat ikväll på Vintage Emporium vid Brick Lane.

Buh-bye.

tema: självmordsserien pt. 1

2010-05-26T10:15:00.003+02:00

Funderade på att lägga upp mitt personligaste paintverk, men jag pallar inte, så jag inleder min serie på tre delar som behandlar självmord och till viss del måndagar (de två första började som idéer till omslag till Johannes fantastiska album/whatever som heter "Härnäst: Nästkommande Vecka". Fråga honom var det går att få tag på för jag vet ej. Här är i alla fall första delen, den heter "havet" och är ganska minimalistisk. Henrik tyckte att den såg slarvig ut, men jag håller inte med. Slit den med hälsan och slit your wrist.

tema: tidig morgon brick lane

2010-05-26T09:33:00.002+02:00

Så, nu finner jag mig ännu en gång på Street Coffee för ännu en internetsession. Bara att nu är klockan "morgon". 08:34 för att vara specifik. Då undrar ni säkert: "vad i hela friden gör arbetslöse Nils uppe vid den tiden? Ska inte han festa hela natten och sova till tre varje dag?". Faktum är att jag är nästan lika förvånad som ni. Det är nämligen så att min självinducerade (antar jag, allt är alltid mitt fel.) insomnia har nått sin logiska slutsats; jag kunde inte sova på en hel natt. Alls. Nice 'un. Någon gång efter sex (hade sett skins, vridit mig utan musik, vridit mig med musik, rökt i sängen, räknat får, tänkt att alla tankar som jag börjar tänka på bara fladdrar förbi, gäspat jättestort en massa gånger, bytt täcke (har två för att det är värt och för att det ofrånkomligen finns en däckad människa som ändå tar mitt täcke i min säng varje gång vi har efterfest, vilket är väldigt ofta...), vänt på kuddarna, tänkt på matematik, tänkt på mitt liv, tänkt på andras liv, lyssnat på Stars Of The Lid (blev bara arg för att de är så jäkla tråkiga), rökt på balkongen och allt annat som brukar fungera...) gick jag upp av ren leda och diskade allt och plockade undan ölburkar från vardagsrumsbordet. Sen gick jag hit. punkt. jäkla krångligt stycke det där.

Novell. Jag känner mig lite levande, som man gör innan nio på morgonen. Fast egentligen borde jag känna mig död. The ship has gone down, och jag sitter mest och väntar på att alla överlevande ska simma upp till ytan. Jag funderade på att fortsätta på metaforen, men det kändes lite fånigt.

Nu har jag planerat helgen. Haha. Förra helgens dimmor har just släppt, och den nya helgen börjar ju faktiskt imorgon. Indieklubb imorgon. Yay. Lördag finns älsklings-HDIF i Brixton och postpunkklubb vid namn Loveless i Dalston. Fåse. Är ändå pepp på Loveless om jag får någon med mig. Nog om klubbar i London, det är inte som att ni intresserar er för det egentligtvis.

Ni ska få en paint-ing också, men den postar jag separat. Nu äre nog.

tema: flåt

2010-05-24T16:09:00.002+02:00

Hej. förlåt så jääävla mycket. Jag har verkligen inte möjligt att skriva! Jag hoppas att ni inte överger mig. snart bor jag i en ny lägga med nytt internet och nya vänner (not really), och strax efter det kommer jag en sväng till luleå. och (obs, väldigt viktigt:) om någon som vill träffa mig inte är i Luleå under andra halvan av juni/början av juli MÅSTE ni säga det! Har ingen lust att spendera pengar på en flygbiljett och så är alla mina kompisar och vänner och andra vackra människor borta! Novell, nu måste jag gå. Jag ska prova ett par Jil Sander-kängor idag. Jag hoppas för guds skuldra att de inte passar. (orklev). älskar er typ. vissa av er i alla fall. "Anonym" är lite sisådär.

tema:., annat

2010-05-21T17:27:00.005+02:00

Jag har kommit in i bloggandet igen. Jag vet inte om det är någonting bra eller dåligt. Jag vill nog påstå att det är dåligt, men på något vis är det befriande. Nils och Henrik tycker nog att det är bra, för de gillar att läsa det jag skriver. Alla begeistrade indie-, "emo"- och vänstertjejer tycker nog att det är dåligt, eftersom de vill nog mest bara läsa Nils begeistrade indie-, "emo"- och vänsterinlägg. De tycker nog att jag mest bara tjatar om Pet Shop Boys och mitt eget skrivande (vilket är en helt korrekt iakttagelse).

Och jo!: Jonathan Richman är med i Kingpin, ni vet, bowlingrullen med Woody Harrelson. Senast jag såg den var jag möjligtvis tolv (eller än mer möjlgtvis tretton, åldern då man såg tonvis med filmer som kan gå betecknas "rulle"). Jag visste inte vem Jonathan Richman var när jag var tolv (eller tretton), än mindre att han står där, i en bar, och gör en fantastisk liveversion av That Summer Feeling. Jag försökte finna scenen på youtube; ett veritabelt misslyckande... Så ni får helt enkelt fixa hela filmen, spola in ca. femtioåtta minuter och.., ja, njuta---

Appropå Kingpin!: Bill Murrey är jätterolig. Verkligen.

Appropå annat: jag finner det fantastiskt att vara naken. När jag blir äldre kommer jag sova naken på heltid. Det är ungefär lika härligt som att flyga.

Apropå ovanstående: påminn mig om att aldrig mer använda uttrycket härligt när jag talar/skriver om att vara naken.

Och apropå ännu mer annat: jag lyssnar på Most Valuable Players och det får mig att gilla sommaren lite mer än vad man gör än när man lyssnar på annan musik från ens tidiga gymnasieår som fick en att gilla sommaren, säg, Fennesz - Endless Summer. Fast å andra sidan ligger Fennesz inte högt upp på någon form av "gilla"-lista över huvud taget.., inte för att den är dålig, mer bara för att den inte är betydligt mer än zzzzzshzhhhhhhhhhhhhssgfffffffffffffffffffffffffhszzzzzzzzz.

Apropå Fennesz: vore det inte smått fantastiskt ifall han bytte namn till zzzzzshzhhhhhhhhhhhhssgfffffffffffffffffffffffffhszzzzzzzzz?

Apropå apropå: det är ett ord som helt klart ser konstigt ut efter att man har överanvänt det.

tema: fyra saker

2010-05-18T12:55:00.005+02:00

Hej, jag ska skriva fyra saker. Var sak har sin egen rubrik för att göra inlägget så lättgenomskådligt som möjligt. Så man kan skrolla och inte tappa bort sig : ) : )

Sak 1
Jag kan inte lyssna på the xx intro längre, eftersom den numera är "vinjett" till en reklam för en dansk polisserie i dokumentärstuk på tv3. Och nej, det har ingenting med kommersialism att göra, det är bara det att varje gång jag nu lyssnar på introt får jag upp gräslig danska i huvudet: "a föfen men!!", "kaeärlighöet" etc. Det värsta är att det nästan passar ganska bra ihop.

Sak 2
Jag läser 2666 av Roberto Bolaño, och det är skrämmande hur oerhört bra den boken passar till Do Make Say Thinks senaste album The Other Truths. Det är faktiskt obehagligt. Än mer obehagligt är att jag inte kan läsa boken utan musiken eller vice versa: boken och musiken, som till en början var vitt skilda ting, har blivit ett, och klarar sig inte utan varandra. Eller, det gäller mest med skivan, som är en bagatell utan boken... För att göra någon sorts halvdan icke-tes av det hela tänker jag påstå att alla böcker har någon skiva som stämmer överens med den helhetsvision författaren hade när han skrev boken.... .. . .. ...
Annat exempel: The White Boy Shuffle av Paul Beatty, som vore skräplitteratur utan Why?s Oaklandazulasylum.

Sak 3
Jag och E. var och smakade på den oerhörda dekadens och patetiska storstadssyndromsorgie som Nils och Henrik pysslar med i sin pinsamma självförverklingsåtgärd de väljer att kalla London. Skoja. Vi var i London och det var sjukt nice! Det där med dekadens stämmer, dock. Och att det är en självförverklingsåtgärd, i viss mån (inte mer än vad det är ett otroligt tillfälle att forma sig ett eget liv, en egen vardag och en egen egen). Men det var aldrig pinsamt. On the contrary: det var bäst, harmoniskt, vackert, trevligt, roligt, bäst och jag avundas dem. Blä. Jag skrev bara alla de där onda sakerna i början så att de ska få en klump i magen när de läser det här på sitt islamistiska internetcafé. Dock vet jag inte vare sig jag är kapabel att bo där eller ej. Jag tror att Prag är mer min grej, i längden. Däremot i korta perioder (jag definierar kortare perioder mer som någon månad än några dagar)...

Sak 4
Jag har påbörjat min roman. Jag tror att Nils kommer älska den. Jag ska skriva på den i en mindre evighet (jag definierar en mindre evighet som åtminstone ett år). Romanen ska behandla åtminstone två dussin förhållanden och relationer personer emellan (mestadels ungdomar/unga vuxna), och narrativet ska pendla mellan att vara objektiv och subjektiv när det redogör för alla förhållanden. Texten ska ändra sitt fokus, löpa mellan de olika förhållanden, navelskåda och likgiltigt bara "berätta". Den ska bli ett epos av teenage romance.

Tack för mig, orkar inte ens läsa igenom inlägget.
För övrigt var jag inte full när jag skrev förra inlägget, jag var bara artistisk.

tema: tuna

2010-05-17T19:16:00.002+02:00

För två och en halv timme sedan promenerade jag till Fresh Sandwich Bar vid Aldgate East. En tonfiskmacka, en Lucozade och en Americano senare befinner jag mig ännu här, med skillnaden att min dators batterinivå nu uppstiger till 5%. Men jag har ändå fått känna mig lite uppkopplad till omvärlden ett tag, och dessutom sitter min käre kamrat Björn på tuben från Heathrow as I write. Det är fint när man får besök, så om ni känner er sugna är det bara att kika förbi på en kaffe.

3% kvar. Hinner inte skriva något mer. Men ha det så bra och sånt. 2%.

Puss.

tema: summa summarum

2010-05-16T15:54:00.003+02:00

Jag känner en skarp osäkerhet om huruvida gårdagen var lyckad eller inte. Nej, jag skoja bah. Den var grovt misslyckad (men äventyrlig!).

Fest hemma hos V. --> Ingen kom --> Ragga fest på Facebook --> Nils gillar --> Chatta med en bartender från Linköping på Facebook --> Förfest kirrad! --> Åka till Linköping --> Regnar på vägen dit --> Linköping är mörk och molnig --> Roligt hos bartendertjejen --> Ringa S. och försöka få fest i Mjölby --> Ingen fest --> Ingen Mjölbybo pallar betala för en fylla --> Ringa S. igen --> Ingen fest --> Ut på krogen --> Shotbricka --> Burger King --> Ringa S. --> Läggdags i Mjölby --> Tillbaka till krogen --> Tjejerna borta --> Shotbricka --> Tre fulla killar --> Sista tåget hem --> Avsluta kvällen med att dela upp oss --> Hem till J. och sova.

Jag lyckades på något konstigt vänster falla ihop när jag böjde mig ner för att plocka upp min milkshake som stod på marken när jag rättade till byxorna och skrapade upp mitt knä i fallet. Men jag vet inte hur och jag vill veta. Jag saknar en bakfylla som lär mig att jag inte ska dricka så mycket.

tema: hej jag lever också!

2010-05-13T15:51:00.007+02:00

En gång i tiden, för länge sedan, satt jag och min barndomsvän större delen av vår vardag på MSN och chattade, trots att vi bodde - och fortfarande bor, för den delen - bara ca. 100 mtr. fr. varndr. Barndomsvännen (eller bbff. som man också säger (björx best friend 4life)) vill förmodligen förbli anonym, men vi kan kalla honom Anton Aspviken. Eller Nahum, det är också ett fint namn.

Nahum har ingenting med saken att göra (men vi ville att han skulle ha med saken att göra). Vad som har med saken att göra är att det var på tiden då modem just hade blivit förlegad skit och alla hade ADSL, så det var så jäkla roligt att kunna sitta hela tiden på datorn så varför skulle man vara med varandra AFK lr IRL etc. när man kunde vara med varandra genom MSN osv. etc.?

Hur som helst, det kvittar vad fan vi gjorde eller vad han hette (Anton Aspviken dvs.) eller vad det exkt. gngavst. var eller om IRL är roligare än AFK eller om det egentligen är samma sak (det är samma sak), poängen är att vi gjorde en otrolig smilie. Det var just när smilies blev inne, och det var töntigt att använda dem. Ni vet, de där gula huvudena. Så att om man gjorde typ :) så blev det ett gult huvve. Det blev inte bara et kolon och en parentes. Det blev faktiskt en gul skalle (jag har fortfarande svårt att förstå?!?!!??! ring om ni vet)))
Smilien vi gjorde ihop bestod av kommandot :? och vad den föreställde var, förstås, en smilie med underbett.

Jag saknar den. :O--------o==8

Jag saknar inte Nils, förrästen, kommer aldrig mer sakna det aset :(

Skoja :?

Men asså jag fattar inte, hur kan det bli ett gult huvve och vrf just gult och inte hudfrgt.? Hudfrgt knske inte är ett ok. uttryck men ni vet den där blaskiga orangefägen i paint. En sån skalle. Eller skulle svartisar bli arga då?! (ring mig jag vet inte!)

--------

Sanning: jag har skrivit ett inlägg jag inte har publicerat än. Varför?: eftersom det inte är klart än. Men asså det lär ju dyka upp etc. ngn. ggn. i en snr. frmt.

Men vi ses,
tuus xxoo kojs (karl oskar johannes sjöberg)
_________________

och ni, en video får ni oxoå. !

tema: lever iaf

2010-05-13T15:17:00.003+02:00

asså ni vet ju varför jag inte skriver. Fråga inte mig vad som har hänt med de andra. Nu sitter jag på Brick Lane's näst hippaste café och dricker en americano och lånar deras lilla internetanslutning, plus lite välförtjänt elektricitet. That's what i'm talking about. Nu spelar de Prince. Det gillar jag.

Var asglad i morse. Solen sken, D'n'B på bandspelaren (ja, vi lever i anakronistisk utopi utan internet; vi har en gigantisk ghettoblaster och massor av band för 20p-1 pund, men ibland dyker det upp en jäkla iphone ur en ficka), dansade runt när alla sov för att de var bakis men inte jag! Jag var top of the game! I internets frånvaro har jag tillverkat typ hundra paintmålningar. Ska publicera dem allt eftersom. Ni får en idag. Den handlar om en massa grejer, typ kärlek och sprit. Den är lite slarvig, men jag tror att ni fattar ändå. Hade druckit en del rödvin när jag gjorde den. Jag har en som handlar om kärlek och rödvin, men den sparar jag till senare, den är för fin för en torsdag! Här är i alla fall en!

Jaja, jag har i alla fall vänner. Jag har sexton minuter av internettid kvar, och jag har inte ens kolla upp något jobb och jag behöver verkligen kissa, men jag vågar inte lämna min laptop (som är rätt värdelös egentligen, fylld av skit och helt hopplös när det kommer till batteritid.) liggande, för jag dör utan den, tror jag. Inte för att jag använder den så mycket just nu.

Det var något mer jag verkligen tänkte skriva. Det är svårt att komma ihåg allt när man ba samlar ihop allt och sedan dricker rödvin och sen ba ska skriva allt medans man är kissnödig på ett hippt fik som spelar Prince. Kanske fortsätter vidare till 1001 och fortsätter där sedan. Kanske borde läsa lite nyheter på Pitchfork. Jag är också orolig över att någon viktig har dött i helgen utan att det har nått mina öron. Om ni vill får ni gärna kommentera och berätta att ni i alla fall fortfarande lever! Nu ska jag kolla facebook igen. puss vi hörs typ imorgon.

tema: Nils!

2010-05-13T14:56:00.002+02:00

Hej.

Här är jag. Tillsammans med Aesop Rock. (hello everyone//aes-aes!) Skoja, jag lyssnar på Aesop Rock. Det här med att Nils måste sitta på ett litet café för att världen ska få reda på vad han gör har ju sänkt bloggens aktivitet (och kvalitet (och kvantitet)). Det är synd. Fast kanske ändå inte. Kanske är det min tur att skina nu. Vi är ju ändå i princip samma person, bara det att jag är mörkhårig och bor ensam sedan någon vecka tillbaka.

Igår var jag och min mamma ute på en promenad för att rasta min brors hund och dotter, då hon (mamma) började tala om Nils. Jag hade nämligen skrivit på Facebook, som status, att jag vill bo utomlands. Tror jag det va. I alla fall så har min mamma fått för sig att jag och Nils är typ soulmates, eller något, och när han skrev att jag borde komma till London så började mamma undra om jag vill komma till London. Så hon har sagt till alla släktingar att jag önskar mig pengar, fast mestadels för att jag har sagt att jag inte önskar mig någonting, i studentpresent och sa att jag kunde använda det för att pysa till London. Om jag vill. Hon sa att om jag kunde skaffa jobb och bo någonstans så skulle det räcka med det billigaste flyget. Hon föreslog att jag skulle bo med Nils. Annars kunde jag säkert få bo hos en kusin.

Min mamma alltså. Och den där Nils! Det har är trist utan Nils blogginlägg och utan Nils på msn. Jag har ju vant mig vid det nu.

tema: attans

2010-05-06T17:47:00.002+02:00

listen, yeah. British Telecommunication has fucked us up the arse. Det är nämligen så att vi inte har betalat vår interneträkning för att vi trodde att vi hade en överenskommelse med dem och inte behövde betala, men vi råkade visst överstiga våran totala nedladdningsmöjlighet (streamade filmer, min tendens att ladda ner musik, James' förtjusning för youtubevideor etc). Detta leder förstås till att vi, ja, inte har internet. nu sitter jag på ett orange café med free wifi och goa mackor som förmodligen är halal. Allt detta kommer ju att innebära att det blir ännu lite glesare mellan inläggen här. Men jag ska göra mitt bästa. Måste ju vara på internet av andra anledningar också, typ facebook, jobb, ny lägenhet, bankärenden etc. Så jag kommer inte glömma detta helt.

on another note; läs Oskars novell. Den är ju fantastisk. Och inga dumma kommentarer tack. Fast kommentarerna haglar väl inte direkt tätt på denna blogg. Nu börjar jag bli ganska less på lättvikts-R'n'B och fuskläderfåtöljer, så jag tror att jag ska gå hem och stirra i väggen istället.

Vill bara säga att vi såg filmen Human Traffic igår. Sjukt jävla ofattbart bra. Se den. Ravemänniskor i Cardiff. Sjukt kul. Sjukt citatvänligt. Jag hade delat med mig av ett om jag hade fattat hur man använder en mac. laters, keep it futile.

tema: novell

2010-05-04T10:35:00.003+02:00

Nu lägger jag upp den här. För er som vill läsa. Det är en novell jag har skrivit. Den heter Min längsta parentes.
Senare i veckan ska jag skriva ett inlägg om London. Jag funderar på att skriva det hela i någon form av kritiskt granskande journalistisk kvasiprosa i tre delar: en som behandlar staden (del 1), en som redogör för människorna (del 2) och en som behandlar den allmänna dekadensen (del 3). Alla ska få ont av att läsa den, speciellt de asen som bor i den gudsförgätna stad som vissa kallar London (andra kallar den för "stora Stockholm" eller Londres).

Här är novellen. Slit den med hälsan.

Min längsta parentes

Ni kan se följande berättelse som en kedja av händelser, långt ifrån unika. Man kan till och med kalla dem allmängiltiga. De är händelser som inträffar på grund av att allt har sin gång. Må de vara sammanträffanden eller tillfälligheter, slump eller val: jag ger er här min fulla redogörelse, i syfte att upplysa, utan någon vilja att rättfärdiga.
Jag träffade S. genom en bekant från förr, en bekant jag sprang på utanför en biograf jag just kommit ut från. Vi bestämde ett datum och en plats, närmare bestämt ett kafé, tre dagar efteråt, beläget nära den biograf utanför vilken vi just sprungit på varandra. Tre dagar senare träffades vi, och träffen följde mallen för alla träffar vänner emellan, med ett undantag (och vilket spektakulärt undantag!): halvvägs in i vårt möte fångade S. hans blick, och samtidigt som han tittade upp mot henne vände jag mig om och hon fångade även min. Det var första gången jag såg henne. Vi satt utomhus, och hon kom fram till vårt bord. Hon tog inte en stol - inte till en början - och de kramade om varandra och hon stod vid bordet och de talade med varandra i termer som avslöjade att de var vänner sedan långt tillbaka. Jag kände mig aningen fånig då deras återseende sköt upp vårt introducerande, och då hon stod upp medan vi satt ner kände jag mig extra löjlig, nog för att hon säkert kände sig löjligare (med tanke på den vinkel man blir sedd från då någon är snett under en) men jag kände mig hur som helst extra löjlig, för det kändes som om det var ansträngande för mig att vinkla huvudet uppåt, och på så vis var det som om jag tittade på henne extra mycket: som om jag bjöd in mig själv i hennes värld - eller främst i deras återseende - på ett distanslöst sätt. Men han erbjöd henne en stol, och hon satte sig ner, mellan mig och min gymnasievän, och vi blev äntligen presenterade. Jag betraktade hennes lyster och hennes kärleksfullt öppna ögon. Jag kan sträcka mig så långt som att påstå att jag blev förtjust vid första anblicken och jag vill flika in att jag håller fast vid den åsikten - jag tänkte det då och jag tänker det nu - att en människa som utstrålar en viss form av livsglädje, en människa som är öppen, positiv och givmild (en god människa!), den människan är inte blåögd utan den människan har tro, och då talar jag inte om tro i religiös bemärkelse, åtminstone inte nödvändigtvis, det är i vart fall oväsentligt, men denna tro – denna ”blåögdhet” som vissa kallar det - är beundransvärd. Hon såg enkel ut. Hon var blond. Hon hade håret uppsatt och jag var osedvanligt förtjust. Jag kan däremot inte påstå att jag åtrådde henne, trots att jag tidigt förstod att jag ville tillbringa min tid med henne, vilket vi med tiden gjorde, och det framgick tydligt att hon var bra för mig och vi blev tillsammans under omständigheter lika självklara som svårförklarade och dessutom oväsentliga för historien. Vi hade varit tillsammans åtta och en halv månad när jag träffade den unga för första gången. Jag satt ensam på en parkbänk i en relativt central del av staden och läste. Det var varmt ute. Jag såg henne innan hon såg mig. Hon kom fram till mig med en enkät, jag förmodade och förmodar fortfarande att det var en skoluppgift. Hon var utomordentligt vacker med en högst tilltalande närvaro. Hon ställde frågor och jag svarade. Jag svarade intresserat och vi talade länge nog för att komma ihåg varandra nästa gång vi träffades, vilket var under lika slumpartade förhållanden. Vi stod i kö i samma bageri. Hon stod framför mig, och vände sig om för att blicka ut över rummet - någonting vissa har en tendens att göra när de finner sig själva i stora såväl som små folkmängder - och det var då hon såg mig. Hon log och påpekade att vi hade träffats bara några dagar innan. Som redan framgått kom jag mycket väl ihåg tillfället, och vi började än en gång tala, denna gång om de mest banala ting. Jag var på gott humör. Jag tror att humör är smittsamt, att det smittar av sig. Hon i kassan betjänade mig nämligen med samma energi och glädje jag kände inombords: en känsla av välbefinnande. Just när jag var på väg att säga hejdå till den unga frågade hon mig ifall jag var intresserad av att ta en fika någon dag och jag svarade ja - jag svarade spontant - och hon gav mig sitt nummer och jag lämnade ett löfte om att ringa. Det var en handling som stod i kontrast till min karaktär. Jag ser mig själv som en i regel monogam person. Vad som fick mig att tacka ja till den ungas förslag var att åldersskillnaden gjorde att jag omedvetet blundade för den romantiska dimension jag förmodligen redan vid tillfället förstod kunde uppkomma. Det var som om hon inte var min att åtrå, och i kraft av detta såg jag det inte som ett problem i mitt förhållande med S. Ju mer dessa tankar grodde i mig, desto säkrare blev jag: varför skulle mitt och S. förhållande inte klara av att jag tog en kaffe med den unga, så länge mina avsikter inte var till skada för förhållandet? Jag avvaktade med att berättade om det hela för S. Jag avvaktade i hopp om klarhet i fråga om vad det gav mig att berätta det för henne, men även – och möjligtvis främst - vad det gav mig att ha kontakt med den unga över huvud taget. Och i avvaktandet låg förmodligen mitt misstag, för jag är av den bestämda uppfattningen att saker är vad man gör de till, och när jag valde att inte berätta om den unga ledde det till att jag började betrakta min och den ungas bekantskap som någonting onämnbart: någonting värt att dölja. En månad passerade av regelbundet umgänge innan jag berättade för S., och när korten väl las på bordet - för att använda en minst sagt sliten liknelse - var det under odramatiska omständigheter. Vi åt frukost och jag fastnade med blicken eller gav ett distraherat intryck och hon frågade vad jag tänkte på. Jag berättade att jag av en händelse kommit i kontakt med den unga och gav en kort redogörelse över hennes person, vad hon gjorde och hur hon fick mig på bra humör. Jag talade om den unga med ett språkbruk och med en lätthet som ville förmedla att det inte var någonting sexuellt eller romantiskt över vår nystartade relation. Jag var extra mån om att just detta skulle nå fram, inte för att relationen bar på tendenser jag ville undanhålla för henne, utan på grund av att jag hållit mig från att berätta om den unga från första början. Jag ser det som så att ju mer fokus man ger en avvikande tanke, desto större blir sannolikheten att den förverkligas. Hon var brunett och fick mig att sakna den spontanitet man lämnar vid en viss ålder, och nu åsyftar jag den form av spontanitet som bekräftar att man lever, inte den spontanitet man med glädje lämnar efter sig: den spontanitet som tar sig uttryck genom banala upptåg som snarast hör de tidiga tonåren till. Men efter ytterligare en handfull veckor utvecklade jag mer komplexa känslor för den unga, till exempel började jag leka med tanken hur det vore att inleda en relation med henne (helt utan någon avsikt att fullfölja den). Vi träffades allt oftare, och parallellt med att min relation med den unga fördjupades fortsatte jag att införliva S. i hur väl jag mådde och hur den unga antog en allt mer betydande roll i mitt liv. Motsatsen skedde dock mer sällan, och anledningen får stå som ursäkt när jag säger att jag inte fann det väsentligt att upplysa den unga om hurdan S. var; det räckte att hon visste att hon var min flickvän, för termen flickvän bär ett löfte om att personen i fråga är av särskild betydelse. Men till slut kom det oundvikliga då mina känslor var någonting jag inte kunde blunda för, här även om det i själva verket bara rörde sig om oförmågan att skilja mellan lust och kärlek. Jag visste vad som väntade när jag klev in genom dörren. Jag är nämligen av uppfattningen att saker har sin gång, att man bör följa de impulser och känslor som spelar en väsentlig roll i ens liv, och hur de tär på en inifrån ifall man blundar för dem, lämnar dem åt sidan, och en halvtimme senare var jag och S. inte tillsammans längre. Hon grät, och hade gråtit ett tag (hon grät redan när jag kom in). Jag förklarade för henne hur mycket jag älskade henne, hur jag inte ville att det skulle ta slut och att vad vi hade ihop aldrig kunde komma till ett egentligt slut – vår gemensamma grund var starkare än så - men hur ett slut likväl var oundvikligt. Jag ville hålla om henne men jag kunde inte förmå mig att hålla om henne (skulle hon stöta mig ifrån sig?) och jag sade att vi kanske borde pröva att vara ifrån varandra ett tag. Hon fortsatte gråta och vi satt tysta ett tag, jag sade att det kanske vore bäst så - ifall vi vore isär ett tag - och jag närmade mig henne på sängen och hon lutade sig till slut emot mig. Jag höll om henne. Jag hade tidigare inte förstått hur mycket jag betydde för henne, och framför allt inte hur mycket hon betydde för mig, och jag kände mig faktiskt till freds med situationen. Det var en känsla av lugn och försoning, trots alla tårar, för det var över. Jag lämnade hennes lägenhet med en känsla mest träffande beskriven som en blandning av melankoli och optimism, och den karaktäristiska luften för lummiga nätter under första hälften av våren slog mig på ett sätt den vanligtvis endast slår den som upplever det för första gången. Jag promenerade till den unga och när jag kom fram släppte hon in mig. Jag visste inte ifall hon ägde lägenheten eller ifall hon hyrde, men det kunde göra detsamma. Den var bohemiskt inredd men samtidigt mycket sparsmakad. Det fanns inga skivor, det fanns en TV, det fanns ingen stereo och där fanns väl egentligen mest prydnader, fast jag vill inte kalla de prydnader, snarare ”ting av personligt värde”. Jag stannade över natten och vi hade sex och hon kom två gånger, jag kom en gång och vi somnade som två skedar (hon var den mindre skeden). Hon vaknade och steg upp före mig för att gå till biblioteket och lämna igen lånat kursmaterial. Jag åt ingen frukost utan gick hem till mig, men stannade och köpte bröd på vägen. Väl hemma åt jag av brödet. Ett tag funderade jag på att ringa S., men valde att inte ringa henne, och jag satt ensam hemma fram till kvällen då jag bestämde mig för att promenera tillbaka till den ungas lägenhet. Jag förutsatte att hon var hemma för hon hade inte yttrat sig om några planer för kvällen. Jag hade inte bytt kläder sedan gårdagen, då min övernattning hos den unga var oplanerad. Jag bytte till en annan kavaj. Den var svart, den mer vardagliga kavajen från gårdagen var mörkgrå. Ingen av dem hade ränder. Jag gick genom staden - hon bodde i ett lägenhetsområde i utkanten - och jag fick för mig att köpa en blombukett. Förvisso en ganska liten blombukett, men ändock en blombukett. Det var någonting jag kom att ångra, för när jag väl var framme vid den ungas lägenhet visade det sig att hon inte var hemma. Jag förebrådde mig för min egen fånighet och satte mig ned i trappuppgången. Hon hade andra planer för kvällen och jag hade köpt en blombukett. När jag fick för mig att köpa blombuketten spelade jag upp scenariot i mitt huvud, hur jag skulle ge henne blombuketten som en fin gest - av uppskattning - och hur det hela skulle vara ytterst anspråkslöst. Men nu då jag satt i trappuppgången hade min anspråkslösa blombukett blivit en elefant i min hand. Ett hånfullt, gigantiskt elefanthelvete. Jag kunde omöjligen behålla den. Jag gick ut på gatan, letade upp närmsta papperskorg och kastade blombuketten och kom fram till att jag aldrig mer skulle tänka på den; blombuketten skulle aldrig mer existera. Jag gick i rask takt hemåt igen. Men utanför blomsteraffären - där jag tidigare köpt blombuketten - stod S. Hon bar blommig klänning, med små stilfulla blommor. Hon sade hej och vi kramades. Jag frågade hur hon mådde men bad väl egentligen inte om svar och vi kramades igen. Jag sade att hon hade en fin klänning och hon tackade. Vi började promenera tillsammans och satte oss ner där man kan sitta, till exempel parkbänkar eller staket som inte är trubbiga, utan har en slät yta ovanpå. Till sist satte vi oss på ett kafé. Vi hade promenerat relativt långt, och var i för oss outforskade kvarter när vi fann kaféet där vi till sist satte oss. Hon frågade mig inte om den unga, och jag berättade inte om den unga, för jag tänkte att hon skulle må bättre ifall hon inget visste så jag sade ingenting, och ifall hon var till att fråga vet jag fortfarande inte vad jag skulle ha svarat. Vårt samtal gick med en självgående intensitet, likväl med ett lugn. En stillhet. Det överskuggades dessutom av melankoli, någonting jag vill påstå var till mötets fördel. Vi nådde full förståelse, och jag anser att det var vid detta tillfälle vi förädlade vår relation till varandra, vår sammantagna relation, inräknat allt vi genomgått ihop. När vi bestämde oss för att säga hejdå blev hon tårögd, och vi stannade ett tag längre, tack vare eller trots hennes tårar, och jag omfamnade henne. Hennes hår var mot mitt ansikte. Doften fick mig att sakna henne; sakna det vi en gång haft. Men vad som gjorde mig belåten med nuet var friheten att hålla om henne utan att behöva kyssa henne. Utan att bära ansvaret att värna om hennes välmående. Jag behövde inte längre räkna in henne i mina planer, hur vardagliga de än må ha varit: jag var inte längre en del av ett ”vi”. Denna frihet - denna avsaknad av ansvar – fick mig att förbli belåten med nuet, trots att jag saknade henne och det vi en gång haft. Vi skildes som vänner. S. gick hem till sig, och jag började gå men utan något egentligt mål. Till slut fann jag mig själv utanför samma blomsteraffär där jag hade köpt blombuketten, den blomsteraffär utanför vilken jag träffade S. Det var en vacker ung vårnatt och det låg dagg på bladen i träden längs gatan. Jag fick för mig att gå tillbaka till den ungas lägenhet. Mitt positiva humör skulle ha varit smittsamt ifall jag hade haft någon att smitta och jag började vandra jäms med träden och bladen och daggen och till min förvåning var blombuketten kvar i papperskorgen utanför den ungas lägenhet. Jag vet inte vad det var som gjorde mig förvånad, förmodligen det att jag hade kastat blombuketten på sådant demonstrativt manér att jag i tanken fick för mig och innerligt hoppades att den inte bara hade försvunnit från mitt medvetande utan även utraderats ur sitt fysiska fängelse, befriad från sin form. Jag stannade upp vid papperskorgen och plockade upp blombuketten och när jag höll den i min hand var den inte längre ett hån mot mig: den hade avreagerats, och i min hand var den åter min - åter den ungas - och inte alls den fysiska gestaltning av vad som fick mig att kasta den i papperskorgen från första början. Jag började gå mot den ungas lägenhet med blombuketten i handen och när jag väl var framme var hon hemma och jag gav den till henne. Hon log och kysste mig och jag gick in. Hon kom två gånger, jag ingen.

/moralistoskar

tema: bank holiday monday

2010-05-03T15:47:00.002+02:00

Ibland känner även jag för att ge upp detta jäkla bloggande. Det har inte gett mig mycket mer än skit, och det är inte som att jag gör någon lycklig med det. De få som bryr sig om det tycker nog mest att det är obehagligt och krystat, och ifall att de känner mig på rikt, otecknat, så tar de bara illa upp. Förstår att Johannes hoppade av och att Oskar aldrig skriver, och att Henriks inlägg glesnar. Det finns ingen anledning att vilja associera sig med detta.

Men jag vet inte exakt vad jag skulle göra annars.

tema: nattens fundering

2010-05-02T03:57:00.002+02:00

nattens fundering, 02-05-2010: Vem ska rädda mig, egentligen?

eller kanske: borde jag fixa allt själv?

eller kanske: skärp dig nils, sluta vara ett jävla pucko.

tema: men gud va kul

2010-04-30T14:08:00.003+02:00

Jag är verkligen fast i paint nu. Har hundra idéer till paintskapelser i framtiden. Hittills har två (2) personer genuint uppskattat åtminstone en (1) av två (2) verk. Det är lite bättre statistik än Damien Hirst, och jag har redan gått om honom, försäljningsmässigt. Jag bytte en minnepinne med mina verk, plus en googlad bild på en vaselinburk, mot en flaska mineralvatten och en gammal Vice (typ fem nummer bak, den som låtsas vara skriven 1994). Vad har Damien åstadkommit? Ingenting i stort sett. Han har gjort den här inlagda hajen och designat Nirvana's stage props. Det här är så inte roligt.

Nåväl, allt detta tyder helt och hållet på att jag borde skaffa ett jobb. Jag spenderade väl lite drygt sex timmar av gårdagen med paint och nya spotify, som jag älskar lite. Askul att snoka i andra människors playlists etc.

Och jo, jag gillar att titta vilka sökfraser som folk har hittat hit med, och till den förmodade trettonåriga fotbollskillen från Mellerud som googlat "tjej pusar snopp" (utan citationstecken) kan jag istället rekommendera denna "sajt": http://textstil.blogspot.com/

Det roliga var ändå att googlingen ledde till bilden på surrikater jag lade upp när jag skrev om en räv eller något. Jag kan nästan höra hans tankar: "nehepp, ingen lättviktsfellatio här... får väl nöja mig med surrikater då.". Jag kommer dessutom, när jag har publicerat detta, vara den enda på hela internet som använt ordet "lättviktsfellatio". Det är det google säger, anyway.

här är en playlist endast bestående utav låtar där titeln innehåller ett verb och ett fordon:

verb + fordon

och nej... (Do You Wanna) Ride My Horse är inte med.

tema: en aningen läskig kärleksförklaring

2010-04-29T17:41:00.002+02:00

Kommentera om ni också vill ha en paint-ing tillägnad er. Tyck gärna att jag är läskig också.

tema: En bild med lite text säger mer...

2010-04-29T16:22:00.002+02:00

tema: ett jäkligt dåligt tema i alla fall

2010-04-29T14:02:00.002+02:00

uhh. igen.

Vet inte vad det är. Eller jo, just nu vet, jag är bakis. På en konstigt sätt. Jag har slem i halsen också. Det känns bra att det blir ganska lugnt i helgen, trots att det är bank holiday (jag vet, det spelar ingen roll för någon som är arbetslös, men vadå, alla andra går ju loss?), för föräldrarna kommer på besök. Måste städa undan lite.

Sen kan det hända att jag just gjorde en konstig och obehaglig grej. Kanske bara borde hålla mig borta i största allmänhet. Eller inte. Pucko.

Förlåt, finns ingen anledning att skriva sådär, ingen bryr sig. Jag kan istället försöka berätta något fint. Jag minns dock inte riktigt vad det var. så vi börjar med något annat.

Som inte alltför sällan, känns London mer som en ständigt föränderlig... kommer inte på en bra liknelse... snurrdörr (nivet en sån som man går in i smedjan genom. eller t-centralen i stockholm.) fylld av människor som kommer och går, och ingen verkar riktigt bestå. Johanna har flyttat hem nu, which is very dull. Smithsfansen här blir färre.

Jag har vid flera tillfällen blivit kritiserad här, för att jag är inskränkt, negativ, dryg, har dålig inställning och tråkig och pretentiös musiksmak. Det här gör mig ledsen, för jag är inte sådan. Och nästa gång jag och Henrik kritiserar eller diskuterar något som ni slår på på en förfest, tänk då över hur fruktansvärt ensam och hatad jag ser ut varje gång jag slår på Chasing Cars (för att jag gillar den. jättemycket.) och får ett enhälligt nej, kastat i mitt ansikte. Fast jag har slutat med det nu.

Jag vet inte, det här inlägget kan vara det sämsta någonsin. Jag känner mig verkligen inte på topp. Behöver nog en komplimang. Försöker ge dem själv, men jag är inte särskilt van, så det blir ofta krystat och olämpligt. Men de är aldrig falska. Ever.

Gud vad jag skriver puckade saker idag. Funderar lite på att ta bort hela inlägget och typ skriva något helt annat. Tog bort ett korkat stycke som inte kommer att hjälpa mig alls. Fantisera vidare

tema: kom tillbaka

2010-04-26T12:52:00.002+02:00

Jag hoppas verkligen att den som kom in på temakolon genom att googla "vänner att ha tråkigt med" hittade det den sökte. Jag kan tänka mig.

tema: kokain. körtelsekret. mousserande vin.

2010-04-25T20:53:00.002+02:00

Titeln betyder inget, om ni undrar. Förmodligen inte inlägget heller, om jag inte misstar mig.

Kokain. Jag har ingen relation till kokain. Vet att popstjärnor och affärsmän och hipsters gillar det. Det är ett vitt pulver, jag har sett rester av det under näsor på klubbar ibland. Jag är inte så intresserad av det. Föredrar champagne och sömntabletter, om jag skulle vilja ha lite dödlig spänning slumpvis utvald tisdagkväll.

Körtelsekret är mest ett snyggt ord som är lite äckligt. Jag gillar ändå äckliga saker. Saker som väcker lite känslor. Som att dansa till shoegaze. Det ska göra ont att ha roligt. Jag har ont i huvvet nu, men jag har inte särskilt roligt. Ordet körtelsekret leder mig att tänka på Parenthetival Girls. De är snuskiga och äckliga, de gör ont, men det är obeskrivbart vackert. Det här handlar om Evelyn McHale. Go google.

Mousserande vin har jag en relation till. En ganska krånglig sådan. Jag gillar känslan. Det är det närmaste man kommer till att dricka känslor, för jävlar, jag blir känslosam, egoistisk och knäpp av det. It's the bubbles. De går rakt till huvudet och hjärtat och klipper alla sammankopplande trådar däremellan. Men det är en frihetskänsla. Fast jag har aldrig varit fri.

tema: 1337 människor kan inte ha fel

2010-04-24T12:25:00.002+02:00

Detta blir inte ett långt inlägg. För jag måste duscha. Men ändå.

(har min grej med att skriva med medvetet dåligt formulerade meningar gått för långt? Det var ju sånt här jag spenderade hela min gymnasietid på att fördömma; en mening bör innehålla åtminstone två komman och helst ett semikolon, som jag fortfarande inte vet hur man använder. Folk sa: "Nils, du skriver för långa meningar!", och jag sa "Jag är bara mig själv! Deal with it!". Fast när jag tänker efter så har jag nog aldrig någonsin sagt "Deal with it!". Jag gillar punkter nu. Förlåt, prettotecken, men ni kittlar inte mina fingertoppar med era mjuka betoningssmekningar längre. Det är inte ni, det är jag. Det är slut. Ni som tycker att jag skriver fånigt och hackigt och obekvämt, gör en "kissa i munnen"-smiley i kommentarsfältet, de ser ut såhär: ":0-----o==8")

Jag gillar de här facebookgrupperna "om [...] människor går med gör jag något konstigt". De visar på en charmig nyfikenhet på hur det egentligen skulle vara att springa genom skolan i "tanga" eller åka "kickbike" från sörbyn till unbyn. Synd bara att skaparna inte är nog intresserade av de mörkare sidorna till livet för att kunna göra det utan att 500 håller med om att det är en kul idé.

Vilket leder mig till min idé. Jag kommer aldrig utföra detta, men jag skulle vilja prova. Om tio människor kommenterar detta inlägg med en länk till en bild jag tycker är rolig eller en youtubevideo som jag börjar gråta av, kommer jag att utföra detta: starta en suggestiv och farlig "samla medlemmar"-grupp, till exempel: "Om 1337 människor går med tar jag livet av mig". Lite kittlande, kommer någon gå med? Är det inte lite busigt att gå med? Vem är skyldig om jag faktiskt gör det? Ett till exempel: "Om 10000 går med bygger jag en spikbomb och anfaller svenska ambassaden i London.". Igen, ni tänker, vad händer om jag går med? Det blir spännande.

Tack. Ni har just läst vad som i slutändan kommer visa sig vara det absolut minst kommenterade blogginlägget i kommentarsfältets historia.

tema: how's it collapsing?

2010-04-23T04:04:00.006+02:00

Hej. Vill mest skriva något för att sluta bli påmind om min egen ineptitud (det är inte ett ord, va? Finns på engelska...) och dumhet av Henriks inlägg om den amerikanska flickan som jag just nu inte minns namnet på. Inte för att jag inte fick flickan eller något i den stilen, utan snarare för att jag var ganska puckad och hade fått i mig ett antal glas mousserande vin för mycket. Novell, allt verkar har löst sig runt om mig etc, så nu har jag bara ett hål kvar att fylla (steget längre än "no pun intended" på den omskrivningen. Om någon ens tänker tanken...).

Jag har planer. Jag funderar på att skriva en novell, men det ligger en förbannelse över att på en blogg ens nämna något man ska skriva, för då blir det aldrig av. Jag känner mig ganska inspirerad i övrigt också. Mina hemliga drömmar om att någon gång spela in en film växer också. Jag vet ingenting om sådant dock, så jag behöver nog lite hjälp. I övrigt känner jag väl mig relativt redo att ge mig in i andra konstformer igen också; började komponera en smäktande indierockballad, men kom väl ungefär så långt som jag brukar komma.

I övrigt flödar kreativiteten här i 8 Maddocks House. James går igenom någon form av "avgiftning", kom hem med två påsar fyllda med roliga små lådor. Någon akupunktör/hippie har talat om för honom exakt hur dåligt han borde må, så han köpte lite intressanta "läkemedel". Igår kokade han en påse med frön i en halvtimma; antar att det skulle bli någon form av nyttig buljong eller något.

Jag och Henrik jobbar på vår karriär som gatumusikanter (det näst närmaste jag har kommit ett jobb här) genom att sitta i en soffa och sjunga Never Tear Us Apart av INXS till gitarr och stylophone.

Jo, om ni undrar var jag inte har skrivit på ett tag, så finns det ett par anledningar:

1. Internet är bäng i bollen.
2. Mariannes dator blev sabbad på en efterfest häromkvällen, så datorerna skiftar ägare numera.
3. Jag är helt och hållet befriad från tankar som jag faktiskt kan dela med mig utan att ni förstår exakt vilken hemsk människa jag är.

...och sist men inte minst:

4. Oskar och Emma har varit här. I en vecka, på grund av vulkanen på island, Jonsísigurrósbjörktungurknivur (åh, vad originellt att driva med islänska! Mer av det!(tro mig, jag gör det bara av uppskattning, älskar språk med egenheter)) eller vad den nu heter. Det var fantastiskt att de blev kvar. Min ekonomi talar ett annat språk, men det får det vara värt. Fick lov att betala en pubnota på 107 pund, bland annat, fick tillbaka pengar, men de är ju aldrig lika värdefulla som de är på kontot...

Oskar och Emma alltså. De var här. Vi gjorde allt. Typ. Det var fantastiskt. Väntar mig en juste essä om resan på denna blogg från Oskar inom kort.

Jag har köpt en massa indiefilm från sent nittiotal. Måste skaffa jobb. Nu äre färdighaft. Att vänta från mig inom kort: en lång krönika om Los Campesinos! och dess inflytande på mitt känsloliv (vänta er mängder med suggestiva textcitat och allmänt, emotionellt famlande), åtminstone tre korta inlägg skrivna i kursiv stilstil (det betyder att det är djupt), en recension på Todd Solonz (sp?) film Happiness (som förmodligen kommer att sluta i tårar. Filmen alltså. Inte inlägget.), febrigt mummel om Herzog/Kinski-filmer (har en box med dessa numera). et cetera. Kanske ett youtubeklipp. Kanske något om Broken Social Scene, för att de är så bra. keep it futile.

Tema: Jersey Girl

2010-04-18T23:16:00.001+02:00

Så här betedde Nils och jag oss igår på How Does It Feel, där vi båda förälskade oss i en amerikansk flicka på dansgolvet. Hon hette Shannon. Vi (mest jag) dansade och pratade med henne ett tag, tills hennes vänner var på väg att lämna klubben och vi var tvungna att låta henne gå. Egentligen var det nog bäst så, då hon annars hade kunnat skapa en svartsjukans spricka i vår vänskap som slutligen hade resulterat i patetiskt slagsmål eller överlagt mord. Nils lovade efteråt att aldrig mer låta en kvinna komma i vägen för vår relation, men han lade också till att han, om hon mot förmodan skulle återvända till klubben, skulle bjuda henne på en drink. Den rike, chauvinistiske jäveln.

Om jag ska vara helt ärlig så tror jag att hon pratade med oss uteslutande av den anledningen att hon var övertygad om att vi var ett par. Jag försökte desperat påpeka att så inte var fallet i det allra mest maskulina tonfall jag kunde frambringa, men jag vet inte om hon trodde mig.

Men ändå, som Paul McCartney skulle ha sagt: "the doggone girl is mine!"